Antalet s k KY-utbildningar riskerar att minska från 760 till 660, en minskning med 13 procent – för studenter som närmast är garanterade jobb efter utbildningen. Resultatet blir att arbetslivets tillgång på yrkesutbildad personal kommer att minska under flera år framåt!

Det beror på att anslagen till dagens yrkesutbildningar är för små för att behålla dagens volym. Eftersom utbildningarna är fleråriga ökar antalet studenter för varje år, och då räcker inte den anslagsökning som regeringen föreslår. Det är således en eftersläpningseffekt av tidigare framgångar vi har att göra med. Vi tror och hoppas att det helt enkelt rör sig om ett räknefel.

Men det brådskar att rätta till det. Det krävs förstärkta anslag på 150 miljoner för att slippa lägga ner de utbildningar som idag fungerar bra. Vi vet att många beslut återstår att ta i frågan om den nya yrkeshögskolan. Vi - ett trettiotal aktörer inom näringslivet - önskar att regeringen ser över finansieringen för att ge yrkeshögskolan bästa möjliga start.

”Satsningen” på yrkeshögskolan är en minskning av dagens kapacitet
Det är glädjande att regeringen har lagt märke till hur framgångsrik den kvalificerade yrkesutbildningen är när det gäller att förse arbetslivet med rätt kompetens. Som regeringen själv skriver på DN debatt den 1 september: ”Nära nio av tio av de KY-studenter som tog examen 2007 har i dag jobb eller driver eget företag.”

Det är genomsnittet. Många yrkesutbildningar har ett betydligt bättre resultat. På många KY-utbildningar (KY, kvalificerad yrkesutbildning) har alla studenter fast jobb redan på examensdagen. Regeringens uttalade satsning på en Yrkeshögskola från och med 2009 är i det perspektivet mycket välkommen. Den ger dagens 760 KY-utbildningar och flera andra utbildningsformer möjlighet att drivas vidare med säkerställd kvalitet under ett gemensamt tak.

Eller snarare 660 av dem. Vi tror nämligen inte att regeringen har observerat eller insett att antalet platser i den kvalificerade yrkesutbildningen inom de närmaste åren riskerar att minska kraftigt från dagens nivå. Det beror på att den årliga uppräkningen av anslaget, tillsammans med den "satsning" som nu aviseras är för liten för att bevara ens de yrkesutbildningar som bedrivs med hög kvalitet idag. Än mindre räcker pengarna till att starta nya yrkesutbildningar.

Det får till följd att cirka 100 väl fungerande utbildningar som varje år levererar cirka 2 500 - 3 000 utbildade och efterfrågade personer till arbetslivet, måste läggas ner i augusti 2009 och att tillgången på yrkesutbildad arbetskraft minskar. 220 etablerade KY-utbildningar har i dagarna sökt förnyade anslag för att drivas vidare från och med hösten 2009. Endast cirka 120 av dessa kommer att få fortsätta, trots att flertalet enligt alla bedömningar levererar önskad kompetens och kvalitet. Av de drygt 21 000 utbildningsplatserna 2008/2009 kommer bara cirka 15 000 att finnas kvar 2011/2012 om inte mer pengar skjuts till.

Enligt regeringens förslag ska yrkeshögskolan tillföras 50 miljoner nästa år. De pengarna räcker, efter avsättning till studiemedel, för cirka 550 nya utbildningsplatser 2009. Det är oavsett om utbildningarna ligger kvar som KY-utbildningar eller placeras under Yrkeshögskolan. Hösten 2010 tillkommer ytterligare 550 platser. Men då har redan uppskattningsvis 5 000 utbildningsplatser försvunnit från den eftergymnasiala yrkesutbildningen. I verkligheten är konsekvensen alltså inte en ökad satsning på yrkesutbildningen, utan en rejäl neddragning av den kapacitet som redan finns, och dessutom en svårhanterlig svacka i yrkesutbildningssystemet där en fungerande utbildning som stoppas 2009 kanske beviljas igen 2010.

Eftersom utbildningarna är fleråriga kommer de otillräckliga anslagen att bilda ett budgethål som vandrar i systemet under flera år. År 2011 kommer antalet platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen att vara cirka 14 500, en minskning med över 30 procent från nästa års nivå på cirka 21 300 platser. Det är väl ändå inte meningen?

Flera negativa konsekvenser
Nedgången får flera konsekvenser: den första och allvarligaste för Sverige är att landets arbetsgivare under flera år framåt kommer att sakna 2500-5000 personer per år som de gärna hade anställt. Den efterfrågebristen kommer att drabba företagen som värst år 2011, när vi förhoppningsvis är på väg ur den kommande lågkonjunkturen. Det handlar om personal som är skräddarsydd för sina respektive branschers aktuella kompetensbehov, ofta i branscher eller på orter där det inte finns någon motsvarande högskoleutbildning, som vissa typer av tekniker, vårdadministratörer eller arbetsledare inom bygg- och anläggningsbranscherna. Regeringen skriver:
”Satsningen på att förstärka och uppvärdera svensk yrkesutbildning är inte bara viktig för att öppna dörrar till arbete för fler. Den är en del i en helhet som långsiktigt stärker Sverige såväl som framgångsrik industri- och tjänstenation som välfärdssamhälle”. Då är det inte konstruktivt att stoppa utbildningar som redan drivits under flera år och levererar önskat resultat.

En annan konsekvens är att sedan länge etablerade samarbeten mellan arbetsliv och utbildningsanordnare bryts upp när utbildningarna upphör. Det utgör en massiv kapitalförstöring och kunskapsbortfallet kan till och med i bästa fall att ta flera år att ersätta, även om några av de nedlagda utbildningarna beviljas nystart året efter att de lagts ner.

Den tredje konsekvensen är att tusentals personer varje år kommer att bli tvungna att utbilda sig till yrken som inte efterfrågas i samma grad, ta mindre kvalificerade jobb, eller bli arbetslösa. Det medför självklart ytterligare kostnader för samhället i form av ökad belastning på högskolorna eller arbetslöshetsförsäkringen.

Förstärkt anslag behövs
Kvalificerad yrkesutbildning är det kanske allra kostnadseffektivaste sättet att förse Sveriges arbetsliv med kompetens. Flexibiliteten gör yrkesutbildningen effektiv även i en lågkonjunktur. KY-utbildningarna visar sammantaget betydligt bättre jobbsiffror än vad någon högskola uppnår. Vår förhoppning är att departement och regering ser över konsekvenserna ovan och tillför de pengar för 2009 som gör att dagens utbildningar kan drivas vidare tills Yrkeshögskolan är i drift.

Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör, IT- och telekomföretagen
Elisabeth Martin, VD, Stockholms Byggmästareförening
Bertil Elvin, utbildningsansvarig, Livsmedelsföretagen
Hans Johansson, branschansvarig Grafiska företagens förbund
Charlie Hansson, VD Chas Visual Management och ledamot i Strategirådet för kompetensförsörjning inom IT
Per Strömbäck, talesperson, Dataspelsbranschen
Fredrik Voltaire, utbildningsansvarig, Svensk Handel
Michael Blomqvist, VD, NoWire Nordic
Erik Dahlén, VD, Browik Installation AB
Thomas Deutschmann, VD, FIDO Film
Tony Ebrahimi, bygglovsarkitekt, Täby Kommun
Jenny Eriksson, HR Business Partner, Dalkia
Per Eriksson, VD, Helpman Entreprenad AB
Mats Forsberg, VD, Metrolit Byggnads AB
Anna Furne, Project Coordinator Sales Activities, SEB Wealth Management
Solveig Jagelid, Chef Networking, Cygate AB
Benn Karlberg, VD, Narva Project AB
Susanne Klingström-Larson, Enhetschef ITA Service Desk, Sveriges Riksbank
Henric Larsson, CEO, The Chimney Pot
Jan Lindholm, VD, Fasadglas Bäcklin AB
Micke Lundberg, personalansvarig, Ferax Projektstyrning AB
Per Melander Divisionschef HVAC, Products Siemens AB, Building Technologies
Susanne Meyer, styrelseordförande, Respons Arkitekter
Gabriel Pap, styrelseordförande, Invent Group
Niklas Schöning, VD, Syncnordic AB
Monica Staaf, projektledare, AB Svenska Bostäder
Lars Sunder, VD, BOL Entreprenad
Stefan Thelberg, CEO, Stej Internet Services
Anna Åberg, Project Manager Custom Publishing, Metro AB
Tom Ågstrand, VD, Knut Jönson Byggadministration i Stockholm AB