Sjukdom innebär inte automatiskt rätt till ledighet. Är en arbetstagare frånvarande på grund av sjukdom ska arbetsgivaren göra ett avdrag på lönen.

Observera att det inte är fråga om din anställde är sjuk eller inte som är avgörande. Det avgörande är om han på grund av sin sjukdom har nedsatt arbetsförmåga. I många fall kan en arbetstagare vara sjuk i medicinsk mening men ändå ha kvar sin arbetsförmåga, helt eller delvis. En arbetstagare som har arbetsförmåga kvar kan erbjudas andra, tillfälliga, arbetsuppgifter som han göra under sin sjukdom så att han inte behöver vara sjukskriven.

För att den anställde ska få sjuklön ska sjukdomen vara sådan att den sätter ner arbetsförmågan. Det finns många sjukdomar som inte sätter ner arbetsförmågan, dessa ger inte rätt till ledighet eller sjukersättning från vare sig arbetsgivaren eller försäkringskassan.

Så mycket betalar du som arbetsgivare

… för karensdagen
Du som arbetsgivare betalar ingen sjuklön för den första dagen i sjuklöneperioden den dag som kallas karensdagen.
… för dag 2-14 i sjuklöneperioden
För dag 2–14 i sjuklöneperioden betalar du som arbetsgivare 80 procent av den lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren gått miste om på grund av sjukfrånvaron. Någon gradering av arbetsförmågans nedsättning finns inte i lagen utan nedsättningen bedöms enligt en glidande skala från 1 till 100 procent. Vanligast är sjukskrivning till 25, 50, 75 eller 100 procent.

Du har tystnadsplikt

Du som arbetsgivare och personaladministratörer hos dig som har fått veta saker om en anställds hälsotillstånd eller personliga förhållanden får inte berätta om det. 

Anställd som inte har rätt till sjuklön

För arbetstagare som inte har rätt till sjuklön betalar försäkringskassan sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring, men inte för karensdagen. Den anställde ska anmäla sin sjukdom till försäkringskassan. För att få rätt till sjukpenning krävs att arbetstagaren lider av en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel.

Anställd som har flera olika arbetsgivare

Om en anställd har flera arbetsgivare gäller skyldigheten att betala sjuklön varje arbetsgivare för sig. Karensdag räknas också per arbetsgivare.

Uppdragstagare och egenföretagare omfattas inte

Uppdragstagare och egenföretagare omfattas inte av sjuklönelagen. För dessa grupper gäller lagen om allmän försäkring. 

Vad gäller om den anställdes sjukskrivning förändras?

Om den anställde får ändrad omfattning av sin sjukskrivning på grund av samma eller annan sjukdom är det fortfarande samma sjukperiod. Är han först sjukskriven på deltid och sen blir sjukskriven på heltid utan att varit frisk däremellan blir det inte någon ny sjuklöneperiod.

Vad gäller för arbetstider vid deltidssjukskrivning?

En deltidssjukskrivens arbetstider kan förläggas till del av dagen eller till hela dagar. Hur ledigheten förläggs är i första hand en fråga som avgörs av arbetstagarens arbetsförmåga och vad som bäst gagnar rehabiliteringen. Saknar det betydelse ur medicinsk synpunkt hur sjukledigheten förläggs är det du som arbetsgivar som bestämmer hur ledigheten ska förläggas. I första hand brukar ledighet förläggas jämt över veckans alla arbetsdagar.

Då arbetstagaren vill vara helt ledig vissa dagar och arbetat heltid andra kan du gå med på det om det kan ske utan att arbetsuppgifterna störs av detta. Är arbetstagaren helt frånvarande vissa dagar och arbetar andra är det ändå fråga om en sammanhängande frånvaroperiod.