Vi vill att företag väljer Sverige som bas för sin verksamhet på goda marknadsekonomiska grunder. De viktigaste parametrarna för företag är i allmänhet marknadsförutsättningar och tillgång till god kompetens. Ekonomiska spelregler och regulatoriska förutsättningar är också viktiga för lokalisering av verksamhet, men också parametrar som miljö, säkerhet, boende, skolor och hälsovård påverkar.

Mätetal: Global Competitiveness Index (World Economic Forum)

Syftet med denna framgångsfaktor är att fånga hur attraktivt Sverige är som investeringsland, både för att få utländska företag att etablera sig i Sverige och få svenska företag att förlägga utvecklingsverksamhet här. I grunden är det en fråga om företag kan bedriva lönsam verksamhet i Sverige.

World Economic Forum (WEF) har skapat måttet Global Competitiveness Index (GCI), för att ranka världens länders sammantagna konkurrenskraft. GCI ska fånga de faktorer som skapar grunden för en nations långsiktiga produktivitetsutveckling, som enligt de själva är samma faktorer som påverkar lönsamheten i företagsinvesteringar i landet. Indexet är baserat på såväl en omfattande enkät till företag i länder som faktiska data. I 2010/2011 års undersökning täcker World Economic Forum in 139 länder i sitt index.

Tabell 1. Världens tio mest konkurrenskraftiga länder. Källa: Global Competitiveness Index (GCI), World Economic Forum, 2010/2011.

I detta index rankas Sverige som världens näst bästa land, efter Schweiz, som behåller sin förstaplats (se tabell 1). Den tidigare tvåan USA halkar ned till plats 4, och på plats 3 ligger som tidigare Singapore.

Rankingtalet från WEF är ett sammanvägt rankingtal från ett hundratal olika mätetal inom 12 olika huvudområden:

• Grundläggande samhällssinstitutioner som t ex rättsväsendets funktion, förekomst av korruption, skydd för immateriella rättigheter, samhällsfunktioners transparens etc.
• Infrastruktur, vägar, järnvägar och elektronisk infrastruktur
• Macroekonomiska faktorer, inflation, budgetbalans etc
• Hälsa och grundläggande utbildning
• Högre utbildning
• Marknadseffektivitet
• Effektivitet i arbetsmarknaden
• Finansiella marknader
• Förmåga att ta till sig ny teknik
• Marknadens storlek
• Näringslivets sofistikering
• Innovationsförmåga

Av dessa rankas Sverige allra högst när det gäller förmåga att använda ny teknik. Vi rankas också högt när det gäller grundläggande samhällsfunktioner, näringslivets funktion, samt faktorer som gäller högre utbildning.

Det område som kan anses vara mest framtidsinriktat – innovation – har Sverige förbättrat något sedan 2009/2010-års mätning. Sverige rankas idag totalt på tredje plats i denna grupp och bedöms vara mycket bra på andel FoU i företag, kapacitet för innovation samt tillgång på kvalificerade forskare och ingenjörer. Däremot får Sverige lägre betyg då det gäller offentlig sektors inköp av avancerad teknologi.

Det finns också områden där vi inte rankas högt. Arbetsmarknadens funktion lyfts fram som ett av Sveriges största probem, med bristande flexibilitet i såväl lönesättning som anställning men också låg koppling mellan lön och produktivitet. Arbetsmarknadens regleringar anses tillsammans med skatterna vara det största hindret för näringslivets utveckling i Sverige enligt WEF (se tabell 2).  

Tabell 2. Hinder för att göra affärer på den svenska marknaden. Källa: Global Competitiveness Index (GCI), World Economic Forum, 2010/2011.

Ett annat område där vi inte rankas högt är – av naturliga skäl – marknadens storlek. Sverige är ett starkt exportberoende land och i takt med tjänstesektorns ökande betydelse i samhället måste också tjänsteexporten öka. IT är enligt Exportrådets undersökning (Tjänsteexport maj 2010) den snabbast växande exporten i Sverige och omfattar 2009 61 miljarder kronor. Detta kan jämfört med den totala tjänsteexporten (omfattande t ex transporter och turism) som är 465 miljarder kronor.