Utgångspunkten var behovet av en upphovsrättslig reform som tar hänsyn till den nya digitala miljön samtidigt som skyddet för upphovsrätten fortsatt uppehålls. En svår avvägning förstås, där deltagarnas inställning skiljde sig. De etablerade innehållsrepresentanterna – förläggar-, filmbranschen och de sk. ”collecting societies” – förordare vikten av att respektera etablerade affärsmodeller som bygger på ett starkt skydd av upphovsrätten. Mot detta ställdes behovet av att anpassa upphovsrätten till den digitala marknaden där full kontroll över rättigheterna svårligen kan ske utan starka sanktioner som riskerar att inkräkta på andra grundläggande rättigheter såsom den personliga integriteten.

Något som problematiserades under konferensen var nationella licensieringsmodeller, vilka inte är anpassade för en digital miljö som inte känner några nationsgränser. Denna modell ansågs av många deltagare hindra utvecklingen nya digitala affärsmodeller. Flera förespråkade även ett mer anpassat sätt att använda immateriella verk i en digital miljö. Ett sätt att ge upphovsmannen bakom ett verk större frihet att skydda sitt verk är licensieringssystemet Creative Commons. Det är ett komplement till traditionell upphovsrätt som ger rättighetshavaren möjlighet att själv välja graden av skydd. Michael W. Carroll, upphovsrättsprofessor vid Washington College of Law samt medgrundare av Creative Commons, höll ett intressant huvudtal där han visade på hur upphovsrätten och kreativa verk i en digital miljö får helt nya användningssätt och där ett totalt skydd av upphovsrätten skulle medföra minskad kreativitet och innovation.

Som en summering av de flesta deltagarnas åsikter kan sägas att utvecklingen av framtidens upphovsrätt, kreativitet och innovation på nätet inte enbart kan ske genom sanktioner och rättighetskontroll. Konsumentperspektivet lyftes av många fram som den kanske viktigaste utgångspunkten för att få tillstånd en fungerande digital marknad för professionellt skapat innehåll. Att skapa en regulatorisk miljö och en upphovsrätt som gör det möjligt att möta kundernas behov men också tar hänsyn till kreatörernas och etablerade branschers behov är ett stort och svårt ansvar för lagstiftaren – men helt avgörande för att dagens svåra situation för upphovsrätten inte ska fortgå. En anpassning av upphovsrätten till det 21:a århundradet borde vara en prioriterad fråga för såväl EU som Sverige.

Har du frågor om upphovsrätt och IT&Telekomföretagens arbete med dessa frågor – hör av dig till Pär Nygårds, ansvarig för immaterialrättsfrågor.