När det gäller avgifter där mobilnätsoperatörerna ofta har betalat alldeles för mycket för elanslutning av basstationer, beror detta på att elnätsbolagen tillämpat godtycklig prissättning. Totalt är det mer än 1300 ärenden som hamnat i domstol. Energimarknadsinspektionen, den myndighet som har ansvar för detta, håller på att ta fram en modell som ska användas som mall. Då detta just nu sker utan samråd med mobilnätsoperatörerna pågår diskussioner med myndigheten för att kunna framföra synpunkter på modellen eftersom den starkt kan påverka vilka belopp tvisterna i domstol handlar om samt för att få vettiga principer för framtiden.

En annan fråga gäller flytt av mobilmaster som står nära kraftledningar. Orsaken till att elnätsbolagen vill flytta ut dessa mobilmaster är att de sägs utgöra ett hinder vid s.k. helikopterinspektion av kraftledningarna. Om mobilnätsbolagen tvingas flytta de master som står ”för nära” kan det innebära mycket stora kostnader och driftsavbrott. En mastflytt kostar i storleksordningen 1 MSEK. Här är rättsläget oklart och advokatfirman Bird & Bird gör en utredning som ska redovisas före jul.

Bridget Cosgrave, GD för Digital Europe, IT&Telekomföretagens europaorganisation, gästar oss. Hon kommer att tala om IT-frågor på EU-nivå, hur Digital Europe arbetar, vilka deras prioriterade områden är för 2010 m.m. Ta chansen att träffa branschkollegor och diskutera IT utifrån ett europaperspektiv!
 

Tid: Onsdagen den 13 januari kl.17.30-19.30
Plats: Almega, Sturegatan 11, Stockholm

En lättare måltid kommer att serveras i samband med minglet.

Anmälan görs direkt via denna länk. Vi behöver din anmälan senast måndagen den 11 januari.

Grön IT-index presenterades för första gången i februari 2008 i syfte att dels skapa en bild av utvecklingen av Grön IT i privat och offentlig sektor i Sverige, dels för att följa utvecklingen över tid.

Sammanfattande slutsatser från mätning nr 2, 2009:

- Frågan om Grön IT har mognat. Fokus ligger idag på att börja realisera de potentialer och möjligheter som man ser finns. Insikten är på plats – nu börjar man agera

- Ett område som visar på kraftig tillväxt är hur man avser använda Grön IT som miljöteknik för att minska företagets miljöpåverkan

- Under de senaste två till tre åren har leverantörerna blivit både tydligare och bättre på att marknadsföra energieffektiva system och lösningar

- Kraftigast ökning under det senaste året handlar om den egna IT-verksamhetens totala miljöpåverkan. Detta indikerar att man i allt högre grad tar ett helhetsgrepp kring frågan

- Andelen företag som redovisar miljöpåverkan av din IT-verksamhet ökar. Det är dock fortfarande bara knapp 15 % som uppger att man redovisar detta.

Ta del av hela resultatet från årets andra mätning på vår projektwebb, anvandgronit.se, där kan du även ta del av de tidigare mätningarna som gjorts.
Här kan du läsa det pressmeddelande som gick ut 091204.

Programmet startar i slutet av januari 2010 och avslutas i februari 2011 och består av sex utbildningsdagar och löpande mentorsamtal varje månad. 27 kvinnliga adepter kommer att delta i programmet och matchning pågår nu mot de mentorer som företagen nominerat.

– Vi behöver fler kvinnor i IT-branschen. Vår strävan är att Womentor ska vara ett praktiskt verktyg för branschen och en långsiktig satsning för att få fler kvinnor på ledande positioner. Därför känns det riktigt stimulerande att vi nu sätter igång den fjärde omgången, säger Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen
 

Läs pressmeddelandet om Womentor 4.0 här. Där kan du även ta del av vilka företag som deltar i 2010-års omgång.

Anmäl dig som prenumerant här.

IT&Telekomföretagen planerar att tillsammans med ett antal intressenter, bland annat genomföra ett antal skolbesök och en skoltävling riktad mot gymnasieelever. Läs mer här.

 

Ur juryns motivering: "Falkenberg växer med sikte på en hållbar framtid och sätter in IT-pengarna, där de gör mesta möjliga långsiktiga nytta. Vad kan vara bättre än att ge alla elever i årskurs sju till nio egna bärbara datorer?"

Till Sveriges IT-kommun utses den kommun som efter sina förutsättningar har lyckats bäst med att använda IT för att utveckla och förbättra kommunens verksamheter och demokrati. Bakom utmärkelsen står bland andra IT&Telekomföretagen tillsammans med SKL, Intel, Microsoft och TeliaSoner.

Läs mer på falkenberg.se
 

- Tredje kvartalet var som väntat svagt med en fortsatt minskad efterfrågan. Men vi bedömer att botten är nådd och att fjärde kvartalet blir bättre, säger Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega.

Efterfrågan på IT-tjänster väntas öka starkast i Stockholmregionen och angränsande län. Även i norra Sverige pekar utvecklingen uppåt. I Västra Sverige, som har drabbats hårt av problemen inom fordonsindustrin, är efterfrågan fortsatt svag, men läget tycks ha stabiliserats. Däremot fortsätter efterfrågan att falla i Öresundsregionen och södra Sverige.

IT-tjänsteföretagen räknar med att offentlig sektor och finansbranschen kommer att agera draglok, medan efterfrågan på IT-tjänster från tillverkningsindustrin fortsätter att falla. Vändningen är längre bort än vad man tidigare har hoppats.

Ett tecken på att allt fler IT-företag räknar med en återhämtning är att 40 procent uppger att de planerar att anställa personal under första kvartalet 2010. Det är en ökning med sju procentenheter jämfört med I IT-tjänsteindikatorn i september 2009.

- Men även om det finns ljuspunkter har prispressen i branschen tilltagit. Det gäller framför allt för outsourcingtjänster, men företagen räknar även priserna på IT-konsult- och supporttjänster kommer att fortsätta att falla under fjärde kvartalet. Efterfrågan på IT-konsulttjänster är dessutom fortsatt negativ, säger Nils Molin, vd IDC Sverige.

Av undersökningen framgår också att trenden att lägga ut IT-tjänster, s.k offshore, Indien, Kina och Österuropa, tilltar i styrka. Många företag ser också ökade svårigheter att få ta på kompetens inom samtliga områden.

I IT&Telekomföretagens pressrum på newsdesk.se kan du ta del av pressmeddelandet som gick ut 091118.

Läs mer om IT-Tjänsteindikatorn samt ta del av förra mätningen här.

IT&Telekomföretagen tycker det är positivt att det nu tycks som om EU-länderna får den föreslagna uppdateringen av telekomdirektivet samt de andra förändringarna kring regleringen av elektronisk kommunikation. Det är viktigt för telekombranschen att få ett tydligt regelverk som är långsiktigt hållbart. Att leva under osäkerhet om villkor hämmar investeringar och utveckling. Därför hoppas vi att parlament och ministerråd slutligt antar paketet i slutet av november.

Mer information om överenskommelsen återfinns på europa.eu
Här kan du läsa IT&Telekomföretagens kommentar kring det tidgare fattade beslutet som togs 26 oktober.

Det har under en längre tid efterfrågats ett allmänt hållet tjänsteavtal, inte relaterat till någon specifik bransch. Almega möter nu upp efterfrågan och lanserar ett avtal som inte är branschspecifikt och som är avsett att användas för uppdrag inom alla Almegaförbundens olika verksamhetsområden. Ett grundläggande syfte med standardavtal är att skapa en rimlig balans i förhållandet mellan leveransens art och priset. Framförallt bidrar de till tydlighet och klara riktlinjer, vilket är det bästa sättet att förhindra en tvist mellan parter.

Affärsavtal som grundar sig i ett standardavtal kan ingås snabbt och kräver relativt liten juridisk kunskap. Med avtalet som grund är det enkelt att göra tillägg och anpassningar för att skräddarsy avtalet utifrån uppdragets art. För att undvika tvister är det dock viktigt att försäkra sig om att eventuella förändringar blir konsekventa och tydliga.

För att standardavtalet ska bli en del av det enskilda avtalet är huvudregeln att motparten ska känna till standardavtalet. Det sker genom att avtalet bifogas tillsammans med det enskilda avtalet.

Med Almegas standardavtal för tjänster får du grunden till dina affärsavtal till en mycket rimlig kostnad.

Avtalen beställs direkt via denna länk. Läs mer om övriga avtal som IT&Telekomföretagen erbjuder för IT-sektorn, här.

För frågor kontakta gärna June Mohns, tel 08-762 70 54.

Vid minglet den 18 november kl. 17.00 - 19.30 kommer Claudio Marchetti, Global Product/Solution Manager for Smart Grid, ABB Power Systems, att tala om visionen om hur det framtida elnätet ska se ut. Dessa smarta elnät s.k. "Smart grids" kommer att kräva nya investeringar och tekniksatsningar.

Läs mer och anmäl dig här.

Den fråga som kvarstår är den som rör tillgången till Internet samt de juridiska och praktiska konsekvenser som uppkommer när detta ska fastställas. Frågan är nu föremål för en så kallad förlikningsprocess mellan medlemsländerna och Europaparlamentet.

IT&Telekomföretagen välkomnar beslutet men vill samtidigt betona att den svåraste nöten kvarstår att knäcka. Vår förhoppning är att parterna ska finna formuleringar som garanterar att individens och operatörens rätt till rättssäkerhet säkerställs, inom ramen för EU-fördrag och andra relevanta regelverk.

Läs mer på regeringen.se

IT&Telekomföretagen deltar bland annat genom Mikael von Otter, som på tisdagen kommer leda ett seminarium om telekomdirektivet och på onsdagen ett seminarium med rubriken ”Glesbygdens digitala infrastruktur” med en minidebatt.

Som medlem i IT&Telekomföretagen betalar du bara 3 900 kr för två heldagar istället för 4 900 kr. Rabatten dras av automatiskt när du klickar i att du är medlem i IT & Telekomföretagen. Anmäler dig gör du på internetdagarna.se
 

Womentor är ett mentor- och ledarutvecklingsprogram för kvinnor inom IT- och telekombranschen som tagit sina första steg som chefer och vill komma vidare. IT&Telekomföretagen driver programmet för att stödja branschen att i större utsträckning ta tillvara och utveckla kvinnors kompetens som framtida ledare. Sedan starten 2006 har 45 IT- och telekomföretag deltagit med drygt 80 chefer och ledare som adepter och mentorer i programmet.

Programmet omfattar totalt sex heldagar och löpande mentorsamtal varje månad. Programmet startar i januari 2010 och avslutas i februari 2011. Inledningsvis genomförs en tvådagars introduktion för adepter och mentorer. Dessutom genomförs tre heldagsseminarier med olika kunskapsmoment kring motivation, kommunikation, vision och värderingar. Programmet avslutas med en dags uppsummering av erfarenheter, framåtblick, inspirationsföredrag och utvärdering.

En nyhet för i år är att IT&Telekomföretagen vill starta ytterligare ett regionalt program i Malmö och Göteborg. Läs mer om de regionala programmen och vilka krav som ställs för deltagande på womentor.se. 

Anmäl er till den fjärde omgången redan nu! Detta görs enkelt via en webbaserad anmälan som nås via denna länk. Senaste den 23 oktober vill vi ha din anmälan.

Du är välkommen att kontakta Ulrika Strömqvist, projektledare, tfn 070-570 57 25, om du har frågor kring programmet och anmälan.

Läs mer om Womentor på womentor.se

 

– Visserligen finns flera positiva inslag i budgeten, men också stora luckor: skolan, högskoleutbildningen, miljö, för att nämna några, säger Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen inom Almega.

Positivt är att utbyggnad av bredband i eftersatta områden kommer att få statliga medel, för att motfinansiera EU:s finansiering. Regeringen aviserar också om en bredbandsstrategi som även ”ska innehålla långsiktiga mål samt konkretisering av de övergripande IT-politiska målen och förslag på åtgärder för att nå dessa”. Oklart om den endast avser IT-infrastruktur eller om den även inkluderar andra IT-politiska områden av värde för informationssamhället.

– IT&Telekomföretagen har i en rapport som presenterades i Almedalen i somras, givit 64 olika förslag på satsningar i syfte att skapa förutsättningar för att Sverige ska vara en ledande IT-nation också framgent. Vi hoppas naturligtvis på att denna kan utgöra en färdplan för regeringens fortsatta arbete i frågan, säger Anne-Marie Fransson.
För att vara en ledande IT-nation måste det finnas god tillgång till kompetens. I budgeten finns inget om satsningar för att säkerställa detta, förutom viss forskning. Frågan om den viktiga vidareutbildningen och nyrekrytering inom branschen lyser med sin frånvaro.

– Vi saknar också en komplettering av skattereduktionen avseende tjänster för hushållen. Byggarbeten och s.k. hushållsnära tjänster bör kompletteras med tjänster för IT-stöd i hemmet. Alla är, och blir alltmer, beroende av IT samtidigt som det finns brister i gemene mans kunskaper på området. Att erbjuda skatteavdrag för denna typ av tjänster, är ett sätt att komma till rätta med problemet samtidigt som det skulle skapa fler arbetstillfällen – inte minst för ungdomar, säger Anne-Marie Fransson.
 

Infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) presenterar det nya stödet i lantbrukstidningen ATL. Det hela är en del i EUs åtgärdspaket för ekonomisk återhämtning och merparten av pengarna hämtas ur EUs landsbygdsprogram. Kombinerat med det existerande stödet för kanalisation finns det enligt Torstensson en halv miljard kronor att söka fram till 2012.

Detta beslut har föregåtts av debatter, bl.a. har regeringen fått frågor i riksdagen om hur man avser tillvarata EU-pengarna. IT&Telekomföretagen ser positivt på att regeringen stödjer bredbandsetablering i glesbygd och hoppas att formen för hur man söker och uppföljning av resultat, lär av erfarenheter från tidigare statliga stödinsatser.

Läs mer på ATL.nu

Med en enda förfrågan kan den som planerar ett grävprojekt nå alla som har ledningar nedgrävda på platsen. Ett stort antal företag, myndigheter och organisationer ligger bakom Ledningskollen.se.

Läs mer på PTS.se eller på Ledningskollen.se

Ta del av pressmeddelandet på regeringens webbplats.

Kommissionen har inför den nya strategin släppt en utvärderingsrapport av i2010 och hur EUs digitala sektor har utvecklats sedan 2005. Rapporten visar att 56 procent av EU-medborgarna idag regelbundet använder internet, 80 procent av dem via bredbandsuppkoppling (jämfört med en tredjedel 2004), vilket gör EU till världsledande på bredbandanvändning. Att utnyttja den digitala ekonomins potential anses även vara fundamentalt för EU:s möjligheter att återhämta sig från den ekonomiska krisen genom ICT-användningens tillväxts- och innovationsdrivande effekter på samhället i stort.

Alla medborgare, organisationer och företag är välkomna att dela i konsultationen. Den är öppen till och med 9 oktober.

Länk till konsultationen.

Läs rapprten: "Digital Competetiveness – Main acievements of the i2010-strategy 2005-2009”

Läs mer om det planerade programmet på womentor.se.

Vi behöver få in ditt företags intresse för programmet redan nu. Anmäl ert intresse via denna länk, så kontaktar vi er!

Ta del av hela innehållet här.

Womentor är ett ett mentorskapsprogram för kvinnliga ledare inom IT- och telekombranschen. Läs mer om Womentor på programmets webbplats.

Det skriver Teknikdelegationens ledamöter i dagens Svenska Dagbladet. Läs hela artkeln på SvD.se

Läs hela repliken på computersweden.se

Kanske är detta inte en fråga för PBL, utan snarare för Näringsdepartementets beredning eller för Boverket. I vart fall vill vi betona vikten av ett systematiskt arbete på kommunal och regional nivå för att säkerställa tillgången till kvalitativt välutvecklad elektronisk infrastruktur för näringsliv, boende och resande. Detta måste, menar vi, beaktas av berörda departement och vill uppmana Miljö- och Näringsdepartementen att se över frågor i anslutning härtill.

Ta del av hela remissvaret här.

Miljödepartementets remiss finner du på regeringen.se

En betydligt mindre andel av företagen har rapporterat minskad efterfrågan under andra kvartalet, och det är ännu färre som väntar sig minskad efterfrågan under tredje kvartalet. Optimismen ökar dessutom för resten av året, då hela 44 procent av företagen räknar med ökad efterfrågan under det närmaste halvåret, och en marginell andel med minskad efterfrågan. Därmed kommer återhämtningen historiskt snabbt för branschen, som ”ligger sent” i konjunkturcykeln. Medan delar av branschen drabbats hårt av minskad efterfrågan från främst fordonsindustrin, har efterfrågan hållits uppe från andra branscher. Den har också i vissa fall ökat då företag lagt ut uppdrag på externa IT-konsulter för att effektivisera och dra ned på interna kostnader. Dessutom ser nu företagen ut att märka en växande efterfrågan i samband med en återhämtning också inom industrin.
 

Ta del av hela resultatet på Almega.se

Tjänsteindikatorn är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn består av ett antal delindikatorer som bland annat mäter efterfrågan, produktion, företagens anställningsbehov och priser i olika branscher.

Glädjande är att Green säkerligen inspirerats till sin interpellation av IT&Telekomföretagens rapport, Färdplan för tillväxt och välfärd - en uppdaterat IT-politik. Många referat från och hänvisningar till rapporten gick att finna i den skriftliga frågan.

Inte lika glädjande var dock statsrådet Torstenssons svar, som inledde med att understryka att "Sverige är och ska förbli en ledande IT-nation". Men frågan om hur vi ska säkerställa vår ledande position också i framtiden, blev återigen obesvarad. I en kommentar till Computer Sweden säger Torstensson att någon IT-strategi eller vision av den sort som bland andra IT&Telekomföretagen efterfrågar, inte finns på ministerns bord. Däremot säger Torstensson i samma intervju att hon inte stängt dörren för mätbara delmål på bredbandsområdet - glädjande så.

Ta del av interpellationsdebatten på riksdagens webbplats. Där kan du även läsa Monica Greens (S) interpellation.
Läs Åsa Torstenssons (C) intervju i Computer Sweden. Där kan du även ta del av en intervju med IT&Telekomföretagens Mikael von Otter angående regeringens avsaknad av en nationell IT-strategi.

Under eftermiddagen får du möta Företagarnas VD Anna-Stina Nordmark Nilsson, Cisions VD Magnus Thell och inte minst tre av programmets adepter och kvinnliga ledare: Ewa Wallén, TeliaSonera, Hélene Lidström, Microsoft, och Maria Yregård, Capgemini. Låt dig också inspireras av trendspanaren Magnus Lindkvist som ger oss en tempofylld och tankeväckande resa mot den asymmetriska framtid som står för dörren.

Läs mer om programmet på womentors webbplats. Anmäler dig direkt gör du via denna länk. Först till kvarn gäller!
 

IDC i samarbete med IT&Telekomföretagen bjuder nu in dig till att delta på IDC:s årliga IT-säkerhetskonferens den 24:e september, som traditionsenligt hålls på Grand Hotel i Stockholm.

På konferensen tar du del av de senaste trenderna och lösningarna inom IT-säkerhet så som WEB2.0, mobilitet och identitetshantering samt hur man optimerar och mäter ROI på sina säkerhetsinvesteringar. IDC:s säkerhetskonferens är speciellt utformad för dig som värderar säkerhetsaspekten högt och vill ligga i framkant, men också kostnadsoptimera denna.

Ordinarie entrépris för konferensen är 4.900 kr, men medlemmar i IT&Telekomföretagen får 50% rabatt.

Du kan läsa mer om programmet på konferensens webbplats. Där kan du även registrera dig – glöm dock inte att ange VIP-kod "IT-Telekom", så erhåller du din rabatt på entrépriset.

Hon betonade vikten av den öppna marknaden, utbud-efterfrågeprincipen, tydliga spelregler samt en aktiv, pragmatisk politik på området. Särskilt med tanke på det rådande ekonomiska läget. Avseende Digital Europe-strategin tryckte hon hårt på betydelsen av utbyggnaden av bredbandsnätet som en grundförutsättning för att EU ska bli ett fullt ut IT-fierat samhälle. Hennes personliga mål är bredband till alla EU-medborgare senast 2013. En miljon jobb bedömer hon därigenom kunna skapas och pekade på Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien som föredömen avseende bredbandspolitiska visioner. Även konsumenternas möjligheter att få fördelar av IT-utbyggnaden lyftes fram som avgörande för IT-relaterad tillväxt.

Under den kommande femårsperioden bör EU enligt Reding fokusera på följande IT-politiska områden:

1) tillgängliggörande av digitalt innehåll för EU:s konsumenter
2) etablera ett fungerande system för mobila betalningslösningar
3) öppna upp EU:s digitala ekonomi för SME-företagen
4) ökad användning av IT-lösningar för att möta EU:s klimatmål
 

Ta del av talet i sin helhet på EUs webbplats.

IT&Telekomföretagen var delaktiga i ett antal IT-relaterade seminarier, bl.a. presenterade IT&Telekomföretagen en rapport:" Färdplan för tillväxt och välfärd - en uppdaterad IT-politik". Läs mer.

Läs mer.

Bland annat kommer IT&Telekomföretagen att presentera en rapport:" Färdplan för tillväxt och välfärd - en uppdaterad IT-politik". Läs mer om detta samt övriga arrangemang via denna länk. Väl mött i Visby v. 27!
 

Temat för dagen är högaktuellt: ”Nya utmaningar för IT- och telekombranschen - vart är marknaden på väg?” - och bjuder på flera föreläsare som ger sitt perspektiv på saken. Vad sägs om Företagarnas VD Anna-Stina Nordmark Nilsson, Cisions VD Magnus Thell och inte minst tre av programmets adepter och kvinnliga ledare: Ewa Wallén, TeliaSonera, Hélene Lidström, Microsoft, och Maria Yregård, Capgemini. Låt dig också inspireras av trendspanaren Magnus Lindkvist som ger oss en tempofylld och tankeväckande resa mot den asymmetriska framtid som står för dörren.

Läs mer om programmet på womentor.se. Anmäler dig gör du via denna länk. Men kom ihåg att det är först till kvarn som gäller! Ett självkostnadspris på 995 kr exkl. moms tas ut för deltagande. Om du har frågor kring dagen är du välkommen att kontakta Ulrika Strömqvist, projektledare, på tfn 070-570 57 25

Syftet är att få en indikation på branschens utveckling vad gäller fakturering uppdelat på olika typer av tjänster, antal anställda, kompetensbehov, andel från lågkostnadsländer etc. Undersökningen kommer att skickas ut den 17 augusti till samtliga medlemsföretag som tillhandahåller IT-tjänster och vi hoppas förstås på en hög svarsfrekvens. De som svarar får tillgång till en fullständig rapport inklusive analys.

Skälet är enligt uppgifter till SvD.se att regeringen inte är överens om vem som ska betala när tele- och internetoperatörer tvingas lagra uppgifter om telefonsamtal, e-post och internetuppkopplingar.

- Justitiedepartementet verkar tro att branschen består av Telia, Tele2 och någon annan stor operatör. Men branschen består ju av 460-470 operatörer, varav de flesta är väldigt små. De har definitivt ingen jourtjänstgöring, och har knappast pengar att investera för att klara kraven, säger Nils Weidstam, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen till SvD.se.

Läs hela artikeln på SvD.se
 

De ämnen som diskuterades var bl.a. utvärdering av trafikdatalagringsdirektivet, aktuella säkerhets- och upphovsrättsfrågor, telekompaketet och ett grönt internet.

I urval:

• Trafikdatalagring: EU-kommissionen håller på att sammanställa en enkät för att utröna för- och nackdelar med de enskilda medlemsländernas implementering av trafikdatalagringsdirektivet. Sverige har dock som bekant inte implementerat direktivet ännu. Kommissionens utvärdering sker genom tre expertgrupper (law enforcement, integritet och teknik). Enligt EuroISPA:s källor är kommissionen sannolikt positiv till kostnadsersättningar för operatörer. Detta eftersom direktivet i sig är icke-harmonierande och att inte harmoniera kostnaderna skulle ytterligare förstärka detta faktum eftersom lagstiftade lagringstider och omfattning av datatyper att lagra skiljer sig mellan medlemsländerna.
   
• Säkrare internet: Frågan kring blockering av barnpornografi är aktuell runt om i Europa. I Frankrike förbereds för närvarande en lag som kan komma att tvinga ISPer att blockera barnpornografiskt material som en tänkt myndighet ska identifiera och lista. Som bekant sker denna samverkan frivilligt i Sverige.
   
• Upphovsrätt: För närvarande är det ett stort tryck mot internetleverantörer runt om i Europa att bistå upphovsrättsliga intressen mot olika former av intrång. I Sverige talar regeringen om fortsatta branschsamtal mellan internetleverantörer och rättighetshavare, vilket även diskuteras på EU-nivå. Likväl konsumentföreträdare som EuroISPA har påtalat att vad som framförallt saknas är legala affärsmodeller, inte fler och strängare sanktioner. Dock har t.ex. Italien tillsatt en antipiratkommitté att verka för införandet av den franska HADOPI-lagstiftningen i italiensk rätt. I Storbritannien kommer sannolikt ett liknande förfarande som HADOPI att provas, dock utan möjligheten att stänga av användare. Däremot kommer HADOPI-modellen inte att prövas i Tyskland då den bryter mot tysk grundlag. Intressant i sammanhanget är att den franska motsvarigheten till vårt lagråd uttalat sig negativ kring bristen på rättsligt förfarande vid avstängning.
   

Pilotfasen av CNIF kommer att starta under juni 2009 och pågå en bit in på hösten. Det förväntas inga avgifter för pilotfasens medlemmar, i gengäld förväntas dock ett intensivt deltagande på ett antal workshops och intervjuer samt deltagande vid lansering av CNIF i Beijing i höst.

Intresserade företag ska inkomma med ett kort dokument med bekräftelse på viljan att delta. Dokumentet bör även innehålla en översikt av företages tillväxtstrategi och speciellt en motivering varför just det företaget skulle vara det ideala pilotföretaget som kan utveckla samarbetsmodellen ytterligare. Ansökningar ska skickas till kaj.green@ethos.com.cn senast den 26 juni 2009.

För mer information kontakta: Kaj Green, kaj.green@ethos.com.cn  , +46708181448

Som en del i pilotprogrammen kommer CNIF att anordna en workshop i Stockholm den 26 augusti. Läs mer om detta på CNIFs webbplats.

Det primära skälet till detta är att Telia kontrollerar kopparnätet över vilket andra operatörer kan erbjuda bredbandstjänster. Problemen har framför allt handlat om likvärdig tillgång till nätkapacitet. I England har man för att lösa detta etablerat ett branschsamarbete kallat Openreach som ska mäta och redovisa att det faktiskt råder likabehandling. I Sverige saknas fortfarande ett sådant frivilligt regelverk.

IT&Telekomföretagen kommer att inom kort träffa Skanovas VD, Anna Philipsson, i syfte att inleda diskussioner om möjligheterna och förutsättningarna för att utveckla liknande branschöverenskommelser i Sverige, i samarbete med Skanova och operatörerna.
 

En expertgrupp inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer nu att granska kommunerna. Priset delas ut den 17 november på Kvalitetsmässan i Göteborg.

Till Sveriges IT-kommun utses den kommun som har lyckats bäst med att använda IT för att utveckla och förbättra kommunens verksamheter och demokrati. Bakom nomineringarna står SKL och KvalitetsMässan samt INTEL, Microsoft, VINNOVA, Computer Sweden och IT&Telekomföretagen.

Läs mer om utmärkelsen på SKLs webbplats.