Deras påstående saknar i allt väsentligt grund. Men framförallt ger det en felaktig bild av hur EU:s medlemsstater likväl som EU-domstolen ser på ansvarsfördelningen på nätet.

Enligt vad vi erfar är det i princip enbart Frankrike inom EU som har lagar på plats vilka går ännu längre än ipred-direktivet. Den så kallade Hadopi-lagen, vilken medger att franska medborgare förvägras att delta på nätet om de gjort upprepade intrång i upphovsrätten har utsatts för mycket hård kritik. Med rätta.

Politikerna är passiva och internetoperatörerna ”maximalt obstruerande” skriver undertecknarna. Vad de föreslår är emellertid att enskilda näringsidkare, i vad de kallar ett ”eget branschinitiativ”, ska ta lagen i egna händer och agera utanför de ramar som våra folkvalda och våra domstolar har beslutat om.

Men vad de missar är att både våra folkvalda, domstolar och vi inom internetbranschen förstått vikten av och tar hänsyn till balans mellan olika rättigheter. Om upphovsrätten ska garanteras ett obegränsat skydd på nätet kommer andra rättigheter i kläm, däribland internetanvändares lagstadgade rätt till ett privatliv.

Den balansen är helt central för att skapa och vidmakthålla tillit till vår digitala kommunikation – vilken är en samhällskritisk funktion och grundläggande för allt från vardagsliv till tillväxt. Att bortse från behovet av balans i syftet att värna en specifik rättighet är enögt, på gränsen till ansvarslöst.

Att diskussionen efter över tio år inte kommit längre känns mest tragiskt. Alla, konsumenter, upphovsrättsinnehavare och distributörer, har så mycket att vinna på en anpassning till kulturkonsumtion över nätet. Tyvärr begränsas de möjligheterna av att vissa intressen hellre ser repressiva åtgärder än en fortsatt och gemensam satsning på nya affärsmodeller.

Vad vi alla bör fråga oss själva är om de nuvarande upphovsrättsliga modellerna verkligen fungerar i vårt digitala samhälle. Kan det vara så att konsumenterna har sett vad som är möjligt med digital kulturkonsumtion. Men att förutsättningarna för att ta fram nya, spännande tjänster som svarar mot detta kundbehov direkt motarbetas av nuvarande strukturer och praxis inom upphovsrätten?

I Storbritannien och på Irland har regeringarna insett det, och bett framstående akademiker ta fram förslag på hur immaterialrätten kan moderniseras för att bli funktionell i det digitala samhället.

Vår gemensamma åsikt är att Sverige måste göra samma resa. Annars kommer denna debatt att fortsätta i samma tonläge i tio år till. Till nytta för ingen.

PÄR NYGÅRDS

näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen inom Almega

JESPER HEDBLOM

marknadschef, Bredbandsbolaget

STEFAN TRAMPUS

chef Bredbandstjänster Sverige, TeliaSonera

CHRISTER KINCH

chef Strategi och Public Affairs, Com Hem
 

Publicerad på svd.se/brannpunkt 2011-12-04

Målet är att mjukvaruutvecklingen ska bli tio gånger effektivare fram till år 2020, vilket innebär att man i stort sett håller jämna steg med hårdvaruutvecklingen. Tillsammans har vi därför tagit fram ett dokument där vi presenterar våra förslag för att åstadkomma detta. Förslaget ska fungera som ett inspel till regerings arbete med den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Vi konstaterar att kunskapsmiljöer i världsklass och god kompetensförsörjning är avgörande för att kunna attrahera företagens investeringar och säkra en konkurrenskraftig svensk mjukvaruutveckling, och föreslår följande:

• Ett industridrivet branschövergripande FoI-samverkansprogram bör utformas för effektiv mjukvaruutveckling. Detta skulle säkra en bred baskompetens i mjukvaruutveckling som kan svara mot företagens och den offentliga sektorns behov, stärka kunskapsmiljön och göra det mer attraktivt för globala företag att investera i Sverige. Statens insats i ett FoI-samverkansprogram för effektiv mjukvaruutveckling bör vara i storleksordningen 100 miljoner kronor per år i fyra års tid. En omfattande medfinansiering från näringslivet är rimlig och skulle kunna öka volymen till omkring 200 miljoner kronor per år.
   
• En nationell forskningsagenda för effektiv mjukvaruutveckling bör utformas som grund för ett FoI-samverkansprogram. Denna bör formuleras av berörda myndigheter,
  företag, högskolor och intresseorganisationer.
   

Ta del av rapporten via länken till höger.

Det finns, som oftast, olika bilder av verkligheten. Desto mer angeläget är det att det är en fungerande dialog mellan parterna. Områden som behöver diskuteras är t.ex. underlag för reglering, analys och utredningar, erfarenhetsåtervinning av domstolarnas hantering och vilka frågor som kan överlåtas till domstolar att avgöra.

Grundläggande är att förtroendet stärks. Ett led i det är att PTS, liksom regeringen, tillvaratar de 15 förslag som återfinns i rapporten.

- Vi ser mycket allvarligt på att det finns så stora skillnader i verklighetsuppfattningen mellan parterna. Från branschorganisationen, IT&Telekomföretagen, vill vi med alla medel medverka till att situationen snabbt förbättras, så att inte utbyggnad av nät och utvecklingen och försäljning av tjänster bromsas. Det vore synnerligen olyckligt för Sveriges globala konkurrenskraft, säger Mikael von Otter, näringspolitisk expert i IT&Telekomföretagen inom Almega.

För ytterligare information, kontakta Mikael von Otter, tel 08-762 70 56.
 

I slutet av mars i år begärde vi svar från Skatteverket på frågor kring moms på mobilapplikationer och andra elektroniska tjänster för alla företag med liknande verksamhet som Stardoll. Vid möte i april framförde Skatteverket att dispensen avseende Stardoll inte kan ses som vägledning för andra företag utan är ett rent undantag för detta företag. Vi fick inte heller förståelse för att även Skatteverket enligt EU-rätten är skyldiga att förhindra dubbelbeskattning inom moms. Vi väntar fortfarande på en lösning.

Problemet är akut för företagen i denna bransch. Våra täta kontakter med medlemsföretag visar att problemen sprider sig och att många ser som enda alternativ att flytta verksamheten utomlands. Det handlar om en bransch med lättrörligt kapital och unga välutbildade personer med sin egen hjärnkraft som främsta tillgång. Verksamheten bygger på mikrotransaktioner med mycket låga marginaler. Där finns inget utrymme för att täcka dubbla momsdebiteringar. Sverige löper nu risk att förlora den klusterbildning av företag som är så viktig för fortsatt utveckling i innovativa branscher om vi inte får en snabb lösning. Sverige har inte råd att förlora ett enda sådant företag men det kräver snabba och tydliga beslut.

Problemet har två delar. Den första delen avser frågan om vilket EU-land som har rätt att beskatta transaktionerna. Här gör länderna olika bedömningar. Denna fråga kommer att tas upp i EU:s momskommitté och vi hoppas på tydliga riktlinjer därifrån. Ett svar från momskommittén löser dock inte den andra delfrågan som avser Sveriges ansvar för att undvika en dubbelbeskattning på momsområdet.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att moms inte är en företagsskatt utan en konsumtionsskatt. Företagen är bara oavlönade uppbördsmän åt staten och ska inte drabbas av momskrav från flera olika medlemsländer. Regelverket avseende moms är harmoniserat inom EU och ingen dubbelbeskattning ska förekomma. Förbudet mot dubbelbeskattning är en förutsättning för att den inre marknaden med fri rörlighet ska fungera. Detta är en grundläggande rättsprincip i EU-fördraget.

Vi begär förstås inte att Sverige i alla lägen ska avstå från momskrav. Däremot begär vi att Sverige löser dessa konflikter direkt med andra medlemsländer och utan att det drabbar företagen. Det rör sig om brister i hanteringen av lagstiftningen och det ska inte gå ut över företagen.

När Skatteverket ska fatta beslut i ett ärende, där en annan medlemsstat redan har beskattat de aktuella tjänsterna, finns en skyldighet att följa EU-fördraget och beakta förbudet mot dubbelbeskattning. Brister i regelverket måste lösas mellan länderna och får inte drabba företagen som annars slås ut eller tvingas flytta. Vi menar således att en lösning redan finns inom befintligt regelverk. I bifogad bilaga utvecklar vi de EU-rättsliga argumenten.

För företagen räcker det inte med att en delfråga ska diskuteras i EU:s momskommitté om en månad. Branschen behöver nu ett snabbt och tydligt besked att Sverige ska undanröja momskrav som skulle leda till dubbelbeskattning så att företagen ska kunna fortsätta verka i Sverige. Vi begär inga generella dispenser för branschen utan hävdar att Skatteverket genom tillämpning av grundläggande rättsprinciper kan uppnå önskar resultat, att undvika dubbelbeskattning.

IT & Telekomföretagen
Förbundsdirektör Anne-Marie Fransson

Företagarna
skatteexpert Annika Fritsch

Dataspelsbranschen
talesperson Per Strömbäck

Föreningen Svensk Programvaruindustri
vd Peter Bergh

PROMISE
vd Mikael Svelch

Svenskt Näringsliv
skatteexpert Anna Sandberg Nilsson
 

Till: Skatteverket

Stockholm den 29 mars 2011

I dagarna har Skatteverket lanserat en ny tjänst (en app), möjligheten att deklarera i mobilen. Denna tjänst förutsätter självklart att den som ska deklarera först laddar ner en app från App-Store eller Android Market.

Frågan om hur momsen ska hanteras vid försäljning av elektroniska tjänster har under den senaste tiden varit föremål för en omfattande rapportering i olika media. När nu Regeringen den 3 mars 2011 beslutat att ge Stardoll AB dispens med att betala svensk moms för elektroniska tjänster när dessa redan har beskattats i ett annat EU-land har frågan på nytt vaknat till liv. Vad gäller nu för andra aktörer? Hur ska de agera för att slippa hamna i samma situation som Stardoll AB gjorde?

Branschen är medveten om att momsfrågan kommer att tas upp för diskussion i EU:s momskommitté och att eventuella riktlinjer från detta organ kan komma någon gång under våren. Det är dock inte sannolikt att dessa riktlinjer kommer att besvara alla de frågor som den svenska branschen har. Dessutom är det bråttom med att få svar. Företagen behöver klarhet för att kunna anpassa sig. Dessutom finns det flera företag som överväger att flytta utomlands, alltför att undvika den osäkerhet som idag finns. Det brådskar därför även för att förhindra onödig utflyttning.

Nedanstående organisationer representerar en hel bransch med företag för vilka frågan om momshanteringen fortfarande inte är löst. Nedanstående organisationer önskar därför att Skatteverket tar ställning till och redogör för sin syn på hur momsen ska hanteras vid försäljning av elektroniska tjänster, framför allt i de fall där ett annat företag uppbär betalningen för tjänsten.

Nedanstående organisationer får därför för branschens räkning ställa följande mycket viktiga frågor och för vilka det finns ett stort behov av handfast vägledning för att få en förutsebar beskattning:

1. Vad är det som avgör vem det är som är skattskyldig för försäljningen av elektroniska tjänster? Är det vem som fakturerar kunden eller vem som enligt avtalet ansvarar mot kunden för tjänsten eller är det några andra omständigheter som är avgörande? Med andra ord när blir ett svensk företag skattskyldigt för försäljning av elektroniska tjänster till privatpersoner bosatta i andra EU-länder och när går denna skattskyldighet över på någon annan skattskyldig?

2. Om EU:s medlemsstater inte kan komma överens i frågan om vem som är skattskyldig kan, som bekant, dubbelbeskattning uppkomma. Hur ser Skatteverket på den situationen, dvs. hur ska företagen agera för att undvika denna situation? Ska alla svenska aktörer ansöka om dispens och vilken dokumentation krävs i så fall för att Skatteverket ska godta dispensansökan? Eller ser Skatteverket att det finns något annat sätt att hantera situationen på?

Nedanstående organisationer ser fram emot en öppen dialog med Skatteverket i dessa frågor. 

IT&Telekomföretagen, Dataspelsbranschen, Föreningen Svensk Programindustri, Företagarna, , Svenskt Näringsliv och Promise

Intresset och engagemanget för de frågor som arbetsgruppen haft att besvara har varit stort. Det har varit en positiv och öppen dialog och mycket bra samarbete i gruppen.
De hinder som identifierats har grupperats i sju huvudområden:

1. Oförutsägbara marknadsförutsättningar på grund av regulatorisk osäkerhet
2. Brister i tillgång till spektrum och villkor för spektrumtilldelning
3. Kommunala ageranden som motverkar konkurrens, utbud och infrastruktur-utbyggnad
4. Befintlig infrastruktur utnyttjas inte effektivt
5. Ogynnsamma villkor för, och rättigheter till, att få bygga ny fysisk infrastruktur
6. Svagheter i avtalsprocessen avseende marktillträde
7. Otillräckligt med stimulerande åtgärder i ekonomiskt ogynnsamma områden

Gruppen har nu avslutat arbetet och ser fram emot det fortsatta arbetet. Nästa steg är att Bredbandsforums styrgrupp tar beslut om hur vi ska gå vidare i arbetet. IT&Telekomföretagen kommer att göra vad vi kan för att bidra till att undanröja hinder för bredbandsutbyggnaden så att målen i regeringens bredbandsstrategi uppnås. Bredbandsforum är ett viktigt verktyg för att nå dessa mål.
 

Syftet med sammanställningen var att påvisa hela bilden avseende kostnader som branschen förväntas bära, samt även kort kommentera eventuella effekter.

I det uppdaterade kostnadsdokumentet har fokus lagts på trafikdatalagringsdirektivet, med utgångspunkt från den proposition som överlämnats till riksdagen. Ta del av dokumentet till höger.

Kontakt: Nils Weidstam, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen, tel. 070-756 00 20
 

Sverige är medlem i EU, och därmed har vi åtagit oss att införa EU:s direktiv om trafikdatalagring i svensk lagstiftning. Det är alltså ingen tvekan om att det ska lagras data av teleoperatörerna. Man kan också ha förståelse för att den värld vi lever i, med alltmer internationell och sofistikerad brottslighet, kräver nya former för att jaga kriminell verksamhet.

Men det finns minst tre infallsvinklar på problematiken, som regeringen snabbt gått förbi.

1. Integriteten. Detta är inte det enda ingreppet i integriteten inom den elektroniska världen som staten har tillåtit sig. Låt mig nämna FRA-lagen, Ipred-lagen, Skatteverkets tredjemansrevision, polismetodutredningens tänkta förslag etc. Vart och ett säkert befogat, men sammantaget är det plötsligt en helt ny värld vi befinner oss i. Staten har tagit sig rätt att veta minst lika mycket om mig i den elektroniska världen som jag själv vet. Var finns eftertanken, analysen av helheten och dess konsekvenser?

2. Kostnader och Sveriges konkurrenskraft. Förslaget innebär att teleoperatörerna själva ska bekosta införandet (men få betalt vid varje användning). Regeringskansliet har själva beräknat kostnaden till 200 miljoner kronor. IT&Telekomföretagen har gjort en egen separat undersökning där operatörer givit sina uppskattningar. Då hamnar vi på uppemot en miljard. Detta vet justitiedepartementet, men väljer att nonchalera siffran.

Rent principiellt bör man ifrågasätta: ska en part betala kostnader som hela samhället med staten i spetsen har nytta utav? Det argumenteras också att uppgifterna redan finns där. Delvis sant, men bara delvis, och dessutom i en form som inte självklart är gjord för polisiär användning. Slutligen, branschen investerar ett tiotal miljarder årligen. Att rycka undan en miljard gör att utrymmet för mer affärsdrivna investeringar minskar.

3. Effekten på konkurrensen. Systemen för att tillgodose lagens krav kostar som sagt pengar, och är rimligt oberoende av respektive operatörs storlek. Det innebär att små operatörer drabbas hårdare, i strid med regeringens andra prioriteringar om förbättrad konkurrens och om att i vart fall inte motverka små och mellanstora företag. Det finns flera hundra operatörer i Sverige. Av dem är kanske ett tiotal ”stora”. Resten kommer att få ett rejält ekonomiskt och praktiskt problem att följa lagen. Bland annat sägs att uppgifterna ska ”lämnas ut utan dröjsmål och informationen enkelt kan tas om hand”. Vad innebär det? Krävs plötsligt någon form av jourgång – det kan bli kostsamt, särskilt för de små aktörerna.

Sammanfattningsvis: vi har stor förståelse för behovet av att kunna ge polisen och åklagare bättre medel. Vi förstår också att alternativet att inte låtsas om EU-direktivet inte är möjligt. Men vi tycker att justitiedepartementet, alldeles för byråkratiskt och utan hänsyn till andra frågor i samhället, har valt att hantera det hela på ett sätt som kan komma att begränsa och hämma Sveriges globala konkurrenskraft.

Mikael von Otter
näringspolitisk expert
IT&Telekomföretagen inom Almega

Publicerat på SvD.se 101111 

Lotta Edholm (FP) skriver i Svenska Dagbladet, torsdagen den 14 januari, en utomordentlig debattartikel: ”Stockholmarna ska ha kontroll över informationen”. Den skattefinansierade offentliga sektorn producerar en mängd intressant information. Några få av en mängd goda exempel är väderdata, kartinformation, offentlig statistik, trafikinformation och information om boende.

Av detta skulle det kunna gå att utveckla många intressanta innehållstjänster. I Norge är väderinformation fri, vilket gjort att yr.no blivit en enorm framgång med väder för hela världen – man kan här fråga sig varför inte SMHI var först ute – ledande IT-nation som Sverige ändå anses vara? I USA finns numera en sajt, data.gov, där amerikanska statens information successivt blir åtkomlig med standardiserade medel.

IT&Telekomföretagen har i sitt remissyttrande rörande införandet av ett harmoniserat Europeiskt regelverk för offentligt producerad information, det s.k. PSI-direktivet, pekat på hur Sverige släpar efter. Sverige är så gott som sist ut i EU med att införa direktiven och har därmed fått rejäla åthutningar av kommissionen.

Vi stöder helhjärtat Lotta Edholm, och hoppas innerligt att hennes allianskamrater i regeringen, landsting och kommuner läser och följer hennes förslag!
 

IT&Telekomföretagen anser att det har skett bra saker - men varför har så mycket skjutits till 2009/2010, med påföljd att det kanske inte ens blir genomfört under mandatperioden? Fler initiativ skulle tagits tidigare under perioden, t ex bredbandsstrategin, frågan om samhällsomfattande tjänster, åtgärder för användning av IT, uppdraget till Naturvårdsverket avseende IT för miljön i offentlig sektor och genomförandet av en spektrumpolitik. Vi väntar fortfarande på en proposition, som nu är planerad till mars.

Men vi vill också berömma: åtgärder som påverkar kommunerna är bra, effektiviseringen av överklaganden likaså. Att föra Telekomdirektivet till ett lyckligt avslut är också värdefullt, likväl som att insatserna för en ny EU-strategi inom IT-området har varit berömvärda.

Avslutningsvis kan det konstateras att man satsar 417 miljarder kronor på infrastruktur de närmaste tio åren för "klimatsmarta transporter". Av dessa medel går inte ett öre till det mest klimatsmarta transportsättet, dvs att inte transportera alls utan i stället använda elektroniska kommunikationer. Det är fortfarande lika märkligt att informationssamhällets viktigaste infrastruktur inte stöds av staten.
 

Bakgrund

Riksdagen röstade den 14 oktober 2009 igenom den uppdaterade FRA-lagen. Förändringarna jämfört med det ursprungliga, hårt kritiserade lagförslaget som riksdagen beslutade och återremitterade för komplettering i juni 2008, går i huvudsak ut på att höja skyddet för den personliga integriteten och att lagreglera de syften för vilka signalspaning får bedrivas. Tilläggen innebär bland annat att FRA måste ansöka om tillstånd för sina inhämtningsuppdrag hos en ny Försvarsunderrättelsedomstol och att myndigheten har förstöringsskyldighet för det material som ej berör uppdraget. Tilläggen innefattar även reglering rörande rapportering till uppdragsgivare .

Den nya uppdaterade lagen börjar gälla den 1 december 2009. Samtidigt träder de tidigare beslutade skyldigheterna för nätägare och operatörer i kraft. Skyldigheterna innebär att operatörer ska anmäla s.k. samverkanspunkter där myndighetssfären kan inhämta signaler för sina uppdrag. (Statens Inspektion för Försvarsunderrättelseverksamheten har att se till att FRA bara får tillgång till den trafik som FRA utav Försvarsunderrättelsedomstolen har fått tillstånd att spana på.) FRA står för kostnaderna för att upprätta sin del av samverkanspunkterna, medan operatörerna ska lämna sådan information som gör det lättare för FRA att ta hand om signalerna. Operatörerna är även skyldiga att hantera detta på ett sätt så att verksamheten inte röjs.

Påverkan på branschen

I debatten som föranlett förändringarna av FRA-lagen har ett flertal operatörer och IT&Telekomföretagen framfört oro över att Sveriges anseende som en öppen och tillväxtorienterad IT-nation försämras och att den svenska IT-branschens konkurrenskraft internationellt sett också riskerar att försvagas. Vissa operatörer har t.ex. aviserat att de kommer att flytta servrar från Sverige. Med bakgrund av detta anser IT&Telekomföretagen att det är olyckligt att Sverige inte i högre grad harmoniserar sig med övriga EU i hanteringen av denna fråga. Oro har även uttryckts rörande kostnadsaspekten kring implementering av lagen. De direkta installationskostnaderna för att överföra trafik till samverkanspunkterna blir troligtvis inte försumbara för operatörerna. Innebörden av skyldigheten att göra det lättare för FRA att ta hand om signalerna är ännu inte klarlagd och därmed inte heller de ekonomiska effekterna. Klart är i alla fall att det kommer att föra med sig ytterligare en belastning på branschen. IT&Telekomföretagen anser generellt att myndighetsåtaganden ska finansieras av staten och inte av en viss bransch.

En annan mycket viktig fråga är tilliten till branschen. Hanteringen är ännu obeprövad i Sverige men kan upplevas som integritetskränkande – något som den stundtals heta debatt som föranlett ändringarna i lagen också gett uttryck för. Detta kan utgöra incitament för att tjänsteleverantörer istället väljer att inhandla operatörslösningar från utlandet. Det finns alltså en betydande risk att Sverige tappar affärsmöjligheter till utlandet i och med införandet av FRA-lagen, revideringen till trots.
 

Självklart ska it-chefen ta ansvar, men också miljöchefen, förvaltningschefen och framför allt ledningen. För frågorna hänger definitivt ihop. It drar el. Men it kan också i stor omfattning minska elförbrukningen totalt sett. För de allra flesta organisationer i dag står resandet och externa möten för en ansenlig del av miljöbelastningen. Vi kan fråga oss om alla dessa resor verkligen måste genomföras? Säkerligen kan en del ersättas med digitala mötesformer som Live Messenger eller videokonferenser.

I speciellt ett avseende är det här en fråga för företagsledningen. Man låter personalen få tillgång till den senaste tekniken, vilken gör att man ska kunna arbeta varsomhelst närsomhelst. Men samtidigt fortsätter man att kräva att de anställda dagligen ska infinna sig på kontoret. Det är inte att utnyttja den nya tekniken till fullo – varken ur ekonomisk synvinkel eller ur ett miljöperspektiv.

Vi bör även i större utsträckning se till den egna verksamheten, räkna på belastningen, genomföra ett antal förändringar gällande arbetssätt och beteenden för att sedan mäta och följa upp. Det här är inte bara it-chefens ansvar, utan hela ledningens. Först då, när förändringarna blir konkreta, kan vi åstadkomma verklig förbättring.

Det privata näringslivet har som sagt fortsatt mycket att lära, samma sak gäller också för offentlig sektor. Jag skulle gärna se att man, inom ramen för miljökrav i offentlig upphandling, uppmuntrar offentlig sektor att med hjälp av it minska miljöbelastningen.

Varför inte köpa tjänsten ”kommunikation” i stället för en resa? Vid en beställning informeras då kunden, förutom om rena kostnader, hur miljön påverkas och vilka alternativ som finns. Kanske bör man inte åka Stockholm–Sundsvall för ett tvåtimmarsmöte? Samma resultat kan uppnås med hjälp av telefon eller video. Pengar och miljö sparas och samtidigt är man färdig i tid för att hinna hämta på dagis …

Ewa Thorslund, Näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen

Debattartikeln publicerad i Computer Sweden 091106
 

I nästa vecka samlas representanter från hela Europa i Visby för att, under ledning av infrastrukturminister Åsa Torstensson och EU-kommissionär Viviane Reding, dra upp riktlinjerna för EU:s nya IT-politik.

Temat är ”Creating impact för an eUnion 2015”. Till grund för diskussionerna ligger en rapport gjord på uppdrag av den svenska regeringen. Rapporten innehåller många bra och relevanta förslag. Men i ett par avgörande frågor är författarna rejält fel ute. Går förslagen igenom kan EU:s nya IT-politik istället bli ett allvarligt hinder för innovationer och entreprenörskap.

I rapporten föreslås att det vid offentliga upphandlingar ska krävas att produkterna bygger på öppen källkod. Det innebär att nya system som konstrueras ska vara allmänt och fritt tillgängliga. Författarnas uppfattning är att den ställning som företag, såsom Microsoft, Google och Intel, har i IT-världen är skadlig för Europa och måste brytas.

Dessutom förordas en kraftig utvidgning av de områden som ska regleras i förväg. På samma sätt som den svenska telekommarknaden i dag regleras av Post- och Telestyrelsen, PTS, ska också annan ”infrastruktur” – alltså även dominerande mjuk- och hårdvara - utsättas för s.k. ex ante reglering. Det innebär att i förväg reglerade villkor för priser m.m. ska gälla.

Europa är i ett stort behov av innovationer. Det är en förutsättning för att skapa nya företag, jobb och ekonomisk tillväxt. Men det går inte att bygga framgångsrika företag med juridik och byråkrati. Vem kommer vilja investera i nya produkter om reglerade marknadsandelar eller öppen källkod måste gälla i fortsättning? Går det över huvud taget att räkna hem de investeringar man gör? Hur sannolikt är det att det uppstår nya europeiska IT-företag om innovatörer och entreprenörer riskerar att regleras?

Öppna standarder och öppna gränssnitt, dvs fritt tillgängliga beskrivningar av hur program och system ska ”prata” med varandra, är självklart att kräva. Men ska Europa utveckla konkurrenskraftiga IT-företag måste innovatörer och entreprenörer kunna skydda sitt intellektuella kapital och kapitalisera på sina investeringar, utan risk för att konkurrenterna snyltar på resultaten.

Microsoft, Google och Intel är tre extremt framgångsrika företag som betytt mycket. Tack vare dessa företag skapas nya tjänster som bygger på deras innovationer och som ger sysselsättning och skapar vinster, vilka i sin tur kan användas för att bygga nya företag. Företagen expanderar, forskar och utvecklar, inte bara i USA utan över hela världen. Europa har mycket att av lära av dem. Åsa Torstensson måste göra klart på Visbymötet att förslagen om ökad reglering och obligatorisk öppen källkod inte främjar utvecklingen av en framgångsrik europeisk IT-industri.

Jag hoppas att Visby-mötet blir framgångrikt, både för EU:s framtida konkurrenskraft men också för den europeiska IT-industrin, där det finns plats för olika affärsmodeller. För i slutändan är det ju trots allt i relationen mellan leverantör och kund som det avgörs vilka affärsmodeller som blir konkurrenskraftiga och hållbara.

Anne-Marie Fransson
Förbundsdirektör
IT&Telekomföretagen inom Almega
 

Artikeln publicerad i Dagens Industri, 091104

Åsa Torstensson har aviserat ett  "bredbandsforum", dit marknadens olika aktörer inbjuds. Från marknadens sida vill vi bidra till att det där kommer att föras konkreta och konstruktiva diskussioner kring hur Sverige snarast ska komma ur startblocken, få fart på investeringar och ge användarna bättre tillgång. Allt av stor vikt då det kommer till att säkerställa Sveriges globala konkurrenskraft. Med bra förutsättningar, kraftfulla tjänster - inte minst från den offentliga sektorn och tjänster som tillvaratar offentlig information - och samarbete mellan stat och marknad i mindre tättbebyggda områden, får vi bra förutsättningar.

Vi ser också positivt på att regeringen, äntligen, ämnar ändra miniminivån som ska gälla för hela Sverige. Det är hög tid. Vi beklagar dock att regeringen ännu inte valt att sätta ner foten och ansluta sig till t.ex. Finlands nivå om minst 1 Mbit/s till 100% av befolkningen från och med juli 2010. Regeringen konstaterar att Globaliseringsrådet tar upp digital infrastruktur som en avgörande framgångsfaktor, och då måste hela landet inkluderas i denna infrastruktur.
 

– I floden av motioner är det dock uppseendeväckande få som tar upp IT och miljö eller FoU-frågor relaterade till IT. Och ingen enda behandlar rättsväsendets brist på IT-användning, trots den intensiva kritiken mot hur det fungerar, säger Mikael von Otter, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen inom Almega.

I övrigt täcker motionerna ett spektrum av viktiga samhällsområden: integritet, skola, skatter, vård, infrastruktur och många andra. Intressant att notera är att skolan är det område som får flest IT-relaterade motioner.

Det är glädjande att insikten om betydelsen av IT för hela samhället äntligen börjar få genomslag. Under året har flera interpellationer och frågor debatterats i riksdagen, och nu kommer alltså även ett stort antal motioner på området. Samtidigt talar detta sitt tydliga språk; de politiska partierna måste ta dessa frågor på allvar.

– Att det är signifikant fler motioner från alliansen än från oppositionen, väcker förhoppningar om att regeringen känner trycket att ta tag i IT-frågorna. Vi hoppas förstås att vår rapport som vi presenterade under Almedalsveckan, ”Färdplan för tillväxt och välfärd – en uppdaterad IT-politik”, kan vara en idégivare i sammanhanget. Det ska bli intressant att följa alla motioner, och vi kommer att göra allt för att medverka till att hålla IT-frågorna levande fram till valet nästa år, avslutar Mikael von Otter.
 

Studier visar att IT och kommunikationsteknik har stor betydelse för tillväxt, utveckling och välstånd. En bred IT-användning leder till innovationer och nya företag, vilket i sin tur skapar exportmöjligheter och förutsättningar att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. IT är också avgörande för att lösa de stora strategiska utmaningarna som klimatfrågan, en åldrande befolkning och ökad global konkurrens.

"Vi efterlyser en politisk vision för Sveriges fortsatta väg in i informationssamhället. Den bör formuleras som en färdplan med tydligt angivna riktlinjer och mål så att näringsliv, offentlig sektor och medborgarna vet vad som gäller. Detta saknas i dag", säger Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT& Telekomföretagen.

Rapporten innehåller en rad förslag och rekommendationer. Bland dessa kan nämnas:

• Säkerställ fortsatt bredbandsutbyggnad. Staten måste, av ekonomiska, näringspolitiska, demokratiska och sociala skäl, formulera en vision om hur alla ska få tillgång till Internet.
   
• E-delegationen måste formulera trovärdiga strategier för hela den offent­liga sektorn. Myndigheter kommuner och landsting måste stimuleras i att använda samverkande e-tjänster för effektivisering samt bättre service till medborgarna.
   
• Utveckla nya tjänster för morgondagens krav på vård och omsorg . IT är en förutsättning för att klara en fördubbling av antalet vårdbehövande.
   
• Formulera ett nationellt handlingsprogram kring hur belastningen på miljön ska minskas med IT- och telekomlösningar och därmed medverka till att nå klimatmålen.
   
• Skolans arbete med digital kompetens måste konkreti­seras. I detta ingår även hur dessa kompe­tenser ska inkluderas i lärarutbildningen och i fort­bildningen för lärare och skolledare.
   
• Upphovsrätten måste anpassas till det digitala samhällets möjligheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt hur kulturspridning kan främjas.
   
• Det framtida utbudet och efterfrågan av IT-utbildade från universitet och högskolor måste analyseras. Särskild vikt måste läggas vid utbildningens innehåll och om den motsvarar dagens behov.
   

Rapporten presenterades i samband med ett seminarium den 1 juli under Almedalsveckan. Ta del av ett referat från seminariet via den interna länken till höger: Dialag viktig för lyckad IT-politik.

Det ledde till en begäran om en konkretisering av områden som behöver regeringens uppmärksamhet. I brevet som skickats till statssekreteraren före påsk har 11 punkter angivits. Vi ser nu fram emot att regeringen på ett synligt sätt återkommer i dessa (och andra) frågor – frågor som inte bara vi utan även t.ex. regeringens egen myndighet PTS aktualiserat.

Statsrådet föreföll inte se något värde i att ta fram en nationell vision och mål för bredbandstillgång - som svar på Monica Greens konstaterande att många av Sveriges konkurrentländer har sådana planer. För branschen och för Sverige kan statsrådets inlägg i debatten inte anses vara särskilt upplyftande

 IT&Telekomföretagen har med anledning av detta, tagit fram ett dokument i syfte att påvisa hela bilden avseende kostnader som branschen förväntas bära, samt även kort kommentera eventuella effekter. 

Ta del av hela dokumentet i  nedladdningsrutan till höger.