Var innebär den nya lagstiftningen för enskilda internetabonnenter?

I fall då en rättighetshavare misstänker att någon gjort intrång i dennes upphovsrätt, t.ex. olovligen fildelat film eller musik, ger den nya lagstiftningen rättighetshavaren möjlighet att vända sig till domstol och kräva ut uppgifter om vem som har ett visst internetabonnemang genom vilket rättighetshavaren misstänker intrånget skett. Domstolen kan sedan döma interntleverantör att lämna ut kunduppgifter såsom namn och adress till den som står skriven i kontraktet för abonnemanget. 

Vad innebär ett informationsföreläggande?

Ett informationsföreläggande är ett beslut av domstol att en intrångsgörare (t.ex. någon som olovligen fildelat upphovsrättsskyddat material) eller andra, däribland internetleverantörer, med hot om vite avkrävs att till rättighetshavare lämna ut information som kan underlätta för denne att utreda intrång i sin upphovsrätt. Denna information kan t.ex. vara namn och adressuppgifter på en person som står skriven på ett visst internetabonnemang. Vad rättighetshavaren sedan gör med denna information är ett beslut för rättighetshavaren. 

När börjar den nya lagen gälla?

Lagen är aktiv från och med den första april 2009.   

Jag har olovligen fildelat upphovsrättsskyddat material tidigare – vad får den nya lagen för konsekvenser för mig?

Den nya lagstiftningen gäller inte retroaktivt – informationsförelägganden kan endast utfärdas för upphovsrättsintrång som begåtts from den första april 2009. 

Är det sant att det är lagligt att fildela ett fåtal upphovsrättsskyddade musikfiler eller filmer utan tillstånd av rättighetshavaren?

Nej. Däremot är det fortsatt tillåtet att för personligt bruk kopiera ett fåtal exemplar av sådant material man köpt i handeln, t.ex. elektroniskt eller en CD-skiva.  

Hur vet jag om min internetleverantör lämnat ut mina personuppgifter till en rättighetshavare?

Den som får ett informationsföreläggande, internetleverantör eller annan, måste enligt den nya lagstiftningen inom en till tre månader informera den person vilken informationsföreläggande gäller om att dennes personuppgifter lämnats ut. 

Jag har ett trådlöst nätverk – hur vet jag att ingen annan använder det olovligen för att fildela?

Vi rekommenderar de användare av trådlösa nätverk som vill skydda sig mot otillbörligt utnyttjande att kryptera nätverket enligt tillverkarens föreskrifter. På sajten Surfa Lugnt finns det tips på hur man gör sitt internetanvändande säkrare.

Om jag skulle bli kontaktad av en rättighetshavare som påstår att jag har fildelat – vad händer då?

Det är en fråga för rättighetshavaren och den enskilde att hantera. Om en internetleverantör av domstol givits ett informationsföreläggande måste internetleverantörer informera abonnenten inom en till tre månader. Det ska dock påpekas att en rättighetshavare med informationsföreläggande har en månad på sig att själv agera innan internetleverantören tillåts att informera abonnenten.

Om jag fildelat illegalt – kan jag då komma att krävas på jättestora skadestånd?

Vilka skadeståndsanspråk en rättighetshavare anser sig ha på en person de menar har fildelat illegalt är upp till rättighetshavaren. Vid en domstolstvist avgör domstolen storleken på eventuellt skadestånd. Ingen har laglig rätt att kräva någon på ersättning utan att fallet provats i domstol. Det utesluter dock inte möjligheterna att göra upp i godo.

Om någon annan fildelar illegalt genom min internetuppkoppling – är jag då skyldig till något brott?

Det är den som utfört själva handlingen som är huvudskyldig till eventuell lagöverträdelse. Generellt sett kan man dock bli medansvarig om man uppmuntrat, hjälpt eller på annat sett medvetet underlättat för någon att begå en brottslig handling. 

Det är dock alltid upp till den som anklagar någon för ett brott att i domstol bevisa skuld enligt gällande regelverk. I detta fall är det rättighetshavaren som måste bevisa att det är du som begått intrånget eller medvetet underlättat för någon annan att göra det. 

Jag har hört att man kan fildela illegalt genom att använda så kallade anonymiseringstjänster utan att åka dit – stämmer det?

Leverantörer av anonymiseringstjänster kan i egenskap av förmedlare av elektroniska kommunikationstjänster tilldömas ett informationsföreläggande och krävas att lämna ut sina kunders personuppgifter på samma sätt som en internetleverantör kan avkrävas detta.

Vad är en rättighetshavare?

En rättighetshavare är en fysisk eller juridisk person (t.ex. ett skivbolag) som äger de ekonomiska rättigheterna till ett visst verk, t.ex. en film eller ett musikstycke. Det kan vara upphovsmannen själv, dvs. skaparen av verket, eller någon som denne har sålt verket till eller någon som förvaltar upphovsmannens ekonomiska rättighet.  

Vad är egentligen ett IP-nummer?

En unik adress som används av datorer och andra typer av elektroniska maskiner för att identifiera och kommunicera med varandra i ett elektroniskt nätverk, t.ex. på internet eller i ett lokalt nätverk (LAN). 

Kort om upphovsrätt

Upphovsrätt handlar om bl.a. författares, musikers, artisters och programvaruutvecklares rätt att bestämma över sina böcker, sin musik och sina verk. Regler om upphovsrätt finns i en särskild lag som heter upphovsrättslagen. Upphovsrätten innebär att den som har skapat ett verk - t.ex. en film, en låt eller en bild - har ensamrätt att bestämma över användningen av det. Det betyder att ingen får göra kopior av verket, t.ex. spela in det, utan att ha fått tillstånd från upphovsmannen. Man får inte heller göra verket tillgängligt för allmänheten, t.ex. genom att lägga ut det på Internet, utan tillstånd från upphovsmannen. Ensamrätten innebär bl.a. att upphovsmannen har rätt att ta betalt för användningen.

Det finns dock ett antal undantag som innebär att man t.ex. får kopiera upphovsrättsskyddade verk utan att be om tillstånd. Bestämmelsen om kopiering för privat bruk innebär att man som huvudregel får kopiera ett eller några få exemplar till sig själv, sin familj eller sina vänner.
 

Har du fler frågor om den svenska implementeringen av Ipred?
Justitiedepartementet har ställt samman en lista på vanliga frågor och svar på regeringens webbplats. Där går det även bra att ställa frågor till Justitiedepartementet.