Under onsdagskvällen i Almedalen bjöd IT&Telekomföretagen in till diskussion om framtidens välfärd och välfärdsteknologins möjlighet. Det var en stor panel som var med och diskuterade.

Moderator Magnus Höij styrde diskussionen kring fyra olika områden: vad är välfärd, går välfärd att produktivitetsutveckla, tillgång till personal – hur många vill jobba i välfärdssektorn och finns det någon konlikt mellan välfärd och teknik.

Vad är välfärd?

Mikael von Otter inledde med fakta kring välfärden och rekryteringsläget. I den visar han att ”tärande” barn, unga och gamla, ökar till 80 procent 2019 medan de ”närande”, de arbetsföra, kommer att utgöra endast 20 procent av befolkningen.

Daniel Suhonen, redaktör och ansvarig utgivare Tiden, tycker att det är en fälla att prata om närande och tärande delar av befolkningen.

– De barn som nu går i skolan är de som kommer börja jobba sedan. De är en del av helheten, säger Daniel Suhonen.

Daniel Suhonen oroar sig också för att IT-tekniken i vården ska leda till ett nytt klassamhälle. En del får en flashig app och andra får en gammal ringklocka till hjälp.

Det finns en risk i att säga att välfärden är konstant, menar Staffan Werme, ordförande i SKL:s beredning för Primärvård och äldreomsorg. Synen på välfärd är inte densamma över tid och inte heller den samma i olika delar av världen.

Maria Stockhaus, (M), kommunalråd i Sollentuna kommun och ordförande i barn- och ungdomsnämnden, beskriver välfärden som att den handlar om möjligheten att försörja sig själv, känna sig trygg, gratis utbildning, delaktighet i form av möjligheten att vara med och påverka samt göra sin röst hörd, möjligheten att bo var jag vill och ha möjlighet att ha ett spännande och intressant jobb. Kanske genom att arbeta på distans.

Barbro Westerholm, riksdagsledamot (FP), vill att de pengar som finns inom välfärden ska användas på rätt sätt. Idag går det åt mycket pengar till halkskador, felaktig läkemedelsbehandling, tobaksbruk och narkotika.

– Ta tag i den förebyggbara hälsoproblemen. Det tickar ut 100 miljarder om året som kan gå in i välfärden, som äldreomsorg, skola och så vidare och som vi känner att vi behöver mer pengar till, säger Barbro Westerholm.

Staffan Hanstorp, styrelseordförandei IT&Telekomföretagen, menar att välfärden handlar om att skapa bättre levnadsförhållanden, allt som gör livet lite lättare att leva. Här kan välfärdsteknologin bidra.

Daniel Forslund, chefsstrateg Vinnova, tycker att det är lätt att vi lurar oss själva med att mer pengar löser alla problem. Det krävs också nya idéer, nya innovationer och nya arbetssätt för att utveckla välfärden.

– Det enkla svaret är att ha fler händer i vården, men vilka verktyg ger vi de här händerna att arbeta med? undrar Daniel Forslund.

Går det att produktivitetsutveckla vården?

Ulla Andersson, riksdagsledamot (V), menar att det är viktigt att det finns arbetsvillkor så att den som arbetar i vården är den som är med och utvecklar arbetet.

– Bristen på pengar gör att teknikutvecklingen som man skulle kunna ha så bra nytta av i sitt arbete, aldrig blir en tillgång i arbetet. Pengar har betydelse, säger Ulla Andersson.

Hans Dahlgren, ordförande i Centerpartiets välfärdspolitiska grupp, tar upp ett exempel från Valencia i Spanien där IT används för att följa svårt sjuka patienter. De sjuka följs dagligen genom appar som skickar information till sjukhusets system. Om värdena avviker tar sjukvården kontakt med patienten, istället för att som i Sverige där personen åker in till akuten tre dagar senare. Det kostar 5 000 kronor per patient och år jämfört med Sverige där vi betalar 20 000 kr per patient och år.

bildcollage

Rekrytering och tillång till personal

Göran Henriks, utvecklingsdirektör i Jönköpings läns  landsting, menar att det söktryck som idag finns i den sociala sektorn kan gå förlorat på grund av ålderdomliga arbetssätt och strukturer.

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna, betonar att det inte bara är välfärdssektorn som behöver rekrytera personal framöver. Det gäller alla branscher.

– Vi kommer att få slåss om personalen, säger Inga-Kari Fryklund.

Hon har också färska siffror från en undersökning som visar att 20 procent av tiden fungerar inte IT-systemen ordentligt, vilket gör att onödig tid går åt till det. Inga-Kari Fryklund tycker också att det kommer fler lagar som reglerar vården, vilket gör att vården blir mer lika.

– Vi behöver en mångfald av utförare som kan testa olika varianter av saker så vi får in ny teknik, säger Inga-Kari Fryklund.

Konflikt mellan teknik och välfärd

Något som panelen var överens om är att det inte borde finnas någon konflikt mellan teknik och välfärd, men att tekniken ofta ligger hos IT-avdelningen och att de som utför arbetet inte är med och tar fram de lösningar som ska användas.

Göran Marby, generaldirektör PTS, tycker inte att det finns någon konflikt mellan teknik och välfärd. Han poängterar att det måste till ett rejält bredband i hela Sverige, inte bara i storstäderna.

Både Daniel Suhonen och Inga-Kari Fryklund tar upp att de bra tekniska verktyg som används idag måste spridas till fler. Inga-Kari Fryklund tar upp de showrooms som finns inom skolan som ett bra exempel på att sprida kunskap.

Text: Ann-Charlotte Geissler, Kalas design och kommunikation
Bild: Ann-Charlotte Geissler och Åsa Ellsäter