Samhällsekonomiska konsekvenser av välfärdsteknologisatsningar inom vård och omsorg

Presentation, följt av en diskussion/debatt, av en delrapport kring de samhällsekonomiska effekterna som en satsning på IT inom vård- och omsorgssektorn skulle innebära. Rapporten syftar till att sätta siffror på de mjuka värdena/vinsterna med välfärdsteknologi. Olika undersökningar, exempelvis från Hjälpmedelsinstitutet, visar på att det finns en låg kunskap om de positiva vinsterna med välfärdsteknologisatsningar och att man snarare ser det som en kostnad och inte som en investering som ger besparingar.

Referat

Seminariet inleddes genom att Åke Dahlberg, filosofie doktor i nationalekonomi, presenterade den samhällsekonomiska studien. Han berättar att välfärdsteknologi kan leda till minskade kostnader och belastning inom omsorgen. Dessutom ger den ökad livskvalitet och minskad oro för brukarna.

– Många av effekterna är som det antyder väldigt stora. Det gör att det finns en stor ekonomisk potential på intäktssidan för den här typen av teknologi medan kostnaderna i allmänhet är ganska begränsade.

Ändå visar undersökningar att kunskapen om välfärdsteknologins positiva effekter är låg, och att många ser den som en kostnad snarare än en investering som ger besparingar på sikt.

WebbcollageEgna åtgärdsförlag

IT&Telekomföretagen presenterade också förslag på åtgärder för att bättre ta tillvara på välfärdsteknologins möjligheter. Bland dem kan nämnas en strategi för eOmsorg, att uppmuntra användningen med hjälp av rätt incitament och främja spridning av beprövad teknik.

– Som alltid handlar det om strategi, att det finns en, och se till att det börjar uppifrån – att regering och statliga myndigheter är med, svarar Mikael von Otter, näringspolitisk expert, när han får frågan om vilken punkt som är viktigast att börja med.

Hur ser de som arbetar inom omsorgen på välfärdsteknologi?

Kristina Mårtensson, samhällspolitisk chef på Kommunal, konstaterar att det finns en oro för att det skulle innebära mindre utrymme för det mänskliga mötet.

– Jag tror att det handlar om hur man för fram det och att vara pedagogisk i hur de här tekniska lösningarna kan ge förändringar. Jag tror naturligtvis inte att det finns ett starkt motstånd och det finns inget att välja på, hittar vi bra tekniska lösningar kommer de att genomföras.

Välfärdsteknologi som hjälpmedel

Magdalena Marklund, projektledare och informationsansvarig för Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre, konstaterar att välfärdsteknologi innebär högre livskvalitet för de äldre och nettobesparingar för kommunerna.

– Jag kan bara säga att det är win-win, det finns inget logiskt argument för att det inte börjar införas i större utsträckning än vad det gör.

Vad säger politikerna?

Seminariet fortsatte genom att politiska representanter fick dela med sig av sina tankar. Riksdagsledamoten Lennart Axelsson (S) lyfter upp att själva begreppet välfärdsteknologi kan kännas skrämmande.

– Mitt råd är att alltid utgå ifrån människan. Jag blev glad när jag tittade i rapporten och det skrevs en hel del om humanism, det får man inte tumma på, säger han.
Anders Andersson (KD), riksdagsledamot, menar att det redan har skett en utveckling inom området – men problematiserar också begreppet.

– Det finns ord som kan skrämma, som skapar känslor. Det tror jag det är viktigt att vi har respekt för både när det gäller personer med funktionsnedsättning, äldre och vårdpersonal.

Detta är en möjlighet som kompletterar och förstärker den mänskliga insatsen, det måste vi hela tiden ha som ingång.

Ett nationellt perspektiv

Seminariet avslutades med debatt. Frågan om begreppet återkom, men det höjdes också funderingar kring om det skulle behövas någon typ av centralisering för att skapa en större spridning för tekniken.

– Med Sveriges decentraliserade system så tar vi många beslut i vardagen som är innovativa, men de blir sällan industriella eller repeterbara, säger Håkan Pettersson, senior vice president och head of public sector Sweden på CapGemini tillika ordförande i Arena Välfärdsteknologi.

Deltagare:
Åke Dahlberg, fil. Dr och författare till delrapporten
Kristina Mårtensson, samhällspolitisk chef på Kommunal
Magdalena Marklund, projektledare och informationsansvarig, Teknik för äldre, HI
Lennart Axelsson, riksdagsledmot (S), Sveriges riksdag
Håkan Pettersson, senior vice president/head of public sector Sweden, CapGemini Sweden, tillika ordf. i Arena Välfärdsteknologi
Mikael von Otter, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen

Seminariet arrangerades av IT&Telekomföretagen. Magnus Höij var moderator.
Text och foto: Sara Wilk