I himlen är det 50/50

Under förra årets Almedalsvecka satt vi, några kvinnliga branschkollegor, sent en kväll och lättade lite på trycket kring vår frustration över alla dessa i stort sett helmanliga paneler och seminarier. Hur vana vi är att som kvinnor vara i minoritet, ibland helt ensamma, i branschsammanhang. Både under Almedalen och resten av året. Att det känns lite ensamt ibland, och så skönt att som just den kvällen få chansen att prata om den vardagen med andra i samma situation. Kanske skulle vi se till att kunna göra det lite oftare? Under lite mer organiserade former? Starta ett nätverk? En klubb? Både för att få träffas, men också för att åtminstone försöka göra något åt att IT- och Telekombranschen – som vi tycker det är så otroligt kul att jobba i – består av över 70 procent män och har färre än 15 procent kvinnliga Vd:ar.

Nästan exakt ett år senare står jag i det närmaste rörd till tårar, klockan 19.55 på söndagen, i porten till Hästgatan 12 och tittar på kön som ringlar sig längre ner på gatan än jag kan överblicka. Så många fina glada förväntansfulla tjejer, kvinnor. I kö. Till 5050-klubbens Almedalsmingel. ”Tänk om ingen kommer” har i takt med att anmälningarna rasat in bytts ut mot ”Hur många får plats?” och ”Blir det bra det här?”.

Lyckligtvis är det ju till största delen gästerna som gör festen – och vilken fest det blev! Bra möten, skratt och prat, god mat och dryck, musik och dans (!) långt in på natten. Och inte minst otroligt uppskattad pepp av våra helt enkelt supergrymma inbjudna talare!

För oss som arrangerade är det nog fortfarande lite surrealistiskt vilken lyckad kväll det blev, och vilket positivt gensvar – och uppmärksamhet – vi fått efteråt. Både för minglet och för 5050-klubben i sig. Att under resten av veckan ha fått gå omkring och se 5050-tatuerade händer, armar och halsar lite överallt i Visby och ha fått så många tillfällen att prata om det vi vill åstadkomma har känts fantastiskt!

Att sedan bli utsedda av Westander till en av fem finalister till Hetast i Almedalen 2015, med motiveringen ”50/50-klubbens mingel rivstartade veckan, satte avtryck in på bara skinnet och fick fart på jämställdhetsdebatten” var ju en oerhört fet grädde på moset. Inte minst för den extra uppmärksamhet det ger 5050-klubben och vår målsättning. Vilket var precis vad vi ville uppnå (förutom att ha en j-t kul kväll med en massa fantastiska människor): mer och fler samtal om jämställdhet i Almedalen som förhoppningsvis väcker tankar och idéer att ta med hem.

Personligen tror jag varken på himmel eller helvete, men för att travestera Madeleine Albrights flitigt citerade uttalande: det finns en särskild plats i himlen för kvinnor som hjälper varandra! Och för män som också ser ojämlikheten, vill förstå, lära sig mer, förändra. Sig själva, sina organisationer och företag, sin bransch. De finns ju faktiskt också. Jag har träffat flera stycken.

Ps. Gå med i 5050-klubben, eller 5050-klubben support på Linked In – och följ oss via Facebook!