Debatt: Utvisa inte våra experter

Arbetskraftsinvandring kan lösa stora problem för svenska företag som har svårt att hitta rätt kompetens. Men de förslag som nu lagts fram riskerar att förvärra problemet med utvisningar och personliga tragedier för arbetskraftsinvandrare, skriver IT&Telekomföretagen tillsammans med 24 andra företrädare för organisationer och företag i SvD idag.

Arbetskraftsinvandringen bidrar varje år med 10 miljarder till svensk produktion. Behovet av fler arbetskraftsinvandrare är stort. Ändå verkar Sveriges utgångspunkt vara att begränsa snarare än uppmuntra – och den största förloraren på det är vi själva. 

Nästan parallellt med Näringsminister Mikael Damberg (S) och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson utspel om arbetskraftinvandring på DN Debatt den 13/2 gick remisstiden ut för utredningen Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden. Dambergs och Thorwaldssons idéer om att återgå till en gammal och för näringslivet destruktiv arbetsmarknadsprövning har kritiserats i åtskilliga repliker. 

Mest förvånande är kanske ändå att Damberg lägger fram förslag utan koppling vare sig till direktiv eller resultat av den utredning hans regering presenterat. Utom möjligen att både utspel och utredning andas en underliggande negativ syn på arbetskraftsinvandring och en misstro på företags förmåga att erbjuda bra arbetsvillkor.  

En sak i utredningen - ett förslag att göra det möjligt för arbetsgivare att slippa bli bestraffade om de på eget initiativ rättar till misstag som gjorts – frångår denna negativa grundsyn. Därutöver ser vi i betänkandet med namnet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden inte mycket av det vi i likhet med stora delar av det svenska näringslivet med behov av kompetens och stora svårigheter att rekrytera har efterfrågat för att lösa det akuta problemet med utvisningar av eftertraktad arbetskraft. Snarare är risken stor att vi, om förslagen antas, i ännu högre grad utsätter arbetskraftsinvandrare för personliga tragedier och försvårar för arbetsgivare som är beroende av deras kompetens för att vara fortsatt verksamma i Sverige.

Utredningen:

  • Saknar diskussion kring, eller förslag till förbättringar rörande, den skrivning i utlänningslagen som förhindrar att helhets- eller skälighetsbedömningar görs vid mindre avvikelser i villkoren (Tillstånd ”ska” återkallas vid avvikelse, snarare än ”kan” eller ”får”). 
  • Föreslår att fängelse i upp till ett år införs som standardstraff för arbetsgivare som avviker från villkoren.
  • Föreslår att tiderna då arbetskraftsinvandrare ska ha påbörjat arbete efter att tillstånd givits, eller ha skaffat nytt arbete om anställningen upphört, kortas ner till högst tre månader. 

Vi begär i stället:

  • Möjliggör helhetsbedömningar utifrån arbetskraftsinvandrarens perspektiv 

I Migrationsverkets efterkontroller leder minsta avvikelse från kollektivavtal någon gång under tillståndstiden till utvisning. Det kan handla om en försäkring som varit omöjlig att teckna den första månaden av tillståndstiden på grund av att arbetstagaren inte hunnit få ett personnummer.  

Migrationsverket ska i sin bedömning lagen utgå ifrån vad som gäller ”i kollektivavtal eller praxis i branschen eller yrket”. Men kollektivavtal styr strikt bedömningen vilket skapar problem eftersom arbetsmarknaden regleras av tusentals kollektivavtal och en stor del av företagen inom t.ex. IT-branschen har andra avtalslösningar än kollektivavtal. 

Vi anser att rättspraxis måste finnas tillgänglig för arbetsgivare och helhetsbedömningar krävs. I annat fall riskerar arbetskraftsinvandrare utvisas på oklara grunder. Tillstånd bör medges om arbetskraftsinvandraren utifrån en helhetsbedömning har lika bra eller bättre villkor än sina svenska kollegor. Därtill ska tillstånd inte dras tillbaka om enskilda avvikelser inte på något påtagligt sätt gör villkoren sämre än vad som i genomsnitt gäller för branschen eller yrket.

  • Begränsa straffpåföljder till de fall där uppsåtet att kringgå lagstiftningen varit uppenbart

Eftersom det är i praktiken omöjligt att bestämma vad som i varje enskilt fall är att anse ”rätt” villkor, är det orimligt att ha fängelse som standardpåföljd vid avvikelse från villkoren. Det sänder ut förödande signaler gentemot de arbetsgivare som är i starkt behov av arbetskraft inom bristområden. 

Straffpåföljder ska vara tydligt begränsade till de fall där villkoren sammantagna kraftigt understiger dem som gäller inom aktuell bransch, eller där arbetsgivare och arbetskraftsinvandrare, genom skenanställning eller på annat sätt, uppenbart söker kringgå reglerna.

  • Gör Migrationsverket till en servicemyndighet – på riktigt

Om omsorgen av arbetskraftsinvandraren är verklig så ska det vara ett självklart krav på Migrationsverket att ge fullödig service till arbetsgivare för att underlätta arbetskraftsinvandringen. Det finns en samlad nytta av att vi får fler färdigutbildade, skattebetalande arbetskraftsinvandrare som bidrar med tillväxt och innovation till vårt land.

I november 2016 fattade en enig riksdag ett viktigt beslut: att ge nämnda utredning ett tilläggsdirektiv för att undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd på grund av omedvetna avvikelser från arbetsgivare, att rättspraxis skulle gås igenom och att skyndsamma åtgärder krävdes för att motverka fler fall av utvisningar. Dessvärre ignorerades riksdagens beslut av regeringen, och vi ser att utredningens förslag lägger ytterligare en våt filt över arbetskraftsinvandringen.

Samtidigt eskalerar problemen med utvisningar, vilket drabbar både enskilda individer och Sverige som behöver arbetskraftsinvandrarna mer än de behöver oss. Ta hänsyn till våra tre krav: de är en förutsättning för att ett väl fungerande system för arbetskraftsinvandring ska bli verklighet!

Anne-Marie Fransson, Förbundsdirektör IT&Telekomföretagen
Maria Rankka, VD Stockholms Handelskammare
Anna-Karin Hatt, VD Almega 
Günther Mårder, VD Företagarna 
Sergio de Brito, VD Sogeti Sverige 
Lars Kry, VD Sigma IT Consulting 
Leendert Venema, VD Capgemini Nordics 
Henrik Tjärnström, VD Kindred Group (fd. Unibet Group)
Per Helin, Grundare och vVD Publit 
Johan Johansson, VD 3 
Per Johanson, VD Tieto 
Glenn Arnesen, VD IFS Scandinavia 
Carl-Johan Hamilton, vVD Ants, Ordförande IT&Telekomföretagens IT-kompetensråd 
Ulrik Bengtsson, VD Betsson 
Frederic Laziou, VD Tacton Systems
Katarina Berg, Chief HR Officer, Spotify 
Alan Mamedi och Nami Zarringhalam, Grundare Truecaller 
Dinesh Nayar, VD och grundare Fyndiq 
Jacob de Geer, VD och medgrundare Izettle 
Axel Kling, VD Snow Software 
Fredrik Wetterhall, Grundare och VD Optolexia 
Oscar Hedlund, VD Comparo 
Nils Bildt, Ordförande Teleopti 
Martin Jacobson, VD och grundare Supertext
Henrik Eskilsson, Grundare och VD Tobii

Debattartikeln publicerades i SvD 20170306