Debattreplik om datalagring: Utredarna har bortsett från alternativen

Tvärtemot vad utredarnas debattinlägg låter påskina innebär utredarnas förslag en fortsatt generell lagring, som i centrala delar till och med är mer omfattande än den som redan underkänts av EU-domstolen. Alternativ som möter brottsbekämpande behov utan att göra övertramp på mänskliga rättigheter har inte heller utretts, skriver David Mothander IT&Telekomföretagen på DN Debatt i en replik till regeringens utredare av datalagring.

EU-domstolen underkände i december 2016 den svenska generella och odifferentierade datalagringen med hänvisning till att denna innebar ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Till följd av detta initierade regeringen den 16 februari 2017 en utredning med uppgift att föreslå nödvändiga förändringar för att Sverige inte ska bryta mot EU-rätten när svenska teleoperatörer i brottsbekämpande syfte tvingas lagra och lämna ut uppgifter om sina kunder.

Idag presenterade utredarna, innan utredningen överlämnats till justitieminister Morgan Johansson och offentliggjorts för allmänheten, sina slutsatser på DN Debatt.

Det utredarna presenterar är anmärkningsvärt. Tvärtemot vad debattinlägget låter påskina innebär nämligen utredarna förslag en fortsatt generell lagring, som i centrala delar t.o.m. är mer omfattande än den som redan underkänts av EU-domstolen. 

Lika anmärkningsvärt är också att utredarna, såvitt vi kan se, har ignorerat de direktiv de fått som anger att ”utredaren ska överväga olika alternativ till förändringar och belysa för- och nackdelar med dessa alternativ.” I sin debattartikel hävdar utredarna att ” Utredningen har undersökt olika former av datalagring. Den enda rimliga modellen är en som liknar den nuvarande..” och att ” Det finns inte heller något alternativt sätt att få del av samma information. Någon form av datalagring måste därför finnas.”

Den sista meningen är riktig, men betyder inte att generell datalagring är det enda alternativet. Tvärtom, när EU-domstolen underkände den tidigare lagen pekade de ut vad de menar är en proportionerlig lösning, nämligen det som benämns som riktad lagring. Riktad lagring är förebyggande lagring av uppgifter som rör en viss specificerad omständighet som kan kopplas till risken för allvarlig brottslighet. Det är en mycket viktig skillnad mellan detta och generell lagring och övervakning som i stället omfattar alla människor i samhället. 

Den riktade lösningen, menar EU-domstolen, tillgodoser de brottsbekämpande myndigheternas rimliga behov, utan att göra bryta mot de mänskliga rättigheter som varje EU-medborgare är tillförsäkrade. Detta alternativ har utredaren valt att inte alls redovisa.

För IT&telekomföretagens medlemmar innebär förslaget en betydande risk att vi återigen hamnar i en rättslig osäkerhet där företag åläggs nya skyldigheter som driver kostnader och blockerar utvecklingsresurser under lång tid framöver, samtidigt som den nya lagringsskyldigheten, givet hur det gick förra gången, bryter mot EU-rätten och därför måste rivas upp. Detta kommer kosta pengar och hämma branschens investeringar i digitaliseringen av Sverige, men det kommer också innebära att de brottsbekämpande myndigheterna inte får den förutsägbara tillgång till data som de behöver för en effektiv brottsbekämpning.

Sverige har inte råd att göra om samma misstag en gång till och återigen implementera en alltför generell datalagring som bryter mot EU-rätten. Det skulle få kraftigt negativa konsekvenser för både telekombranschen, brottsbekämpande myndigheter och i förlängningen konsumenter och företag. Det är helt enkelt onödigt och dumt. 

Vi uppmanar därför regeringen att göra om och göra rätt, och i stället föreslå riksdagen en reglering om datalagring som är långsiktigt hållbar och som tillgodoser allmänhetens behov av skydd för sin integritet i enlighet med EU-rättens krav. Att montera ner de friheter som demokrati och rättsstat ska garantera är en dålig lösning för att garantera de samma.

Vi förutsätter därför att det perspektivet väger mycket tungt i regeringens sakliga bedömning av delbetänkandet ”Datalagring och EU-rätten”.

David Mothander, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen

Debattartikeln publicerades av Dagens Nyheter 2017-10-12