Debatt: Fel och olagligt med avgift för privatkopiering

Vi har ett system där konsumenterna kan tvingas att betala flera hundra kronor för något de inte utnyttjar. Privatkopieringsersättningen bör ses över – men riksdagen gör ingenting, skriver Klas Elm, ElektronikBranschen och Pär Nygårds, IT&Telekomföretagen.

Klas Elm vd, ElektronikBranschen och Pär Nygårds näringspolitisk expert IT&Telekomföretagen

Riksdagen föreslås på torsdag avslå flera motioner som kräver en översyn av privatkopieringsersättningen. Det är en kvarleva från kassettbandens och CD-skivornas tid, som blivit helt överspelad av strömmade tjänster för musik, film och tv-serier. Genom dessa tjänster betalar konsumenterna redan för upphovsrätten, men får trots detta betala ytterligare en gång när de köper smarta mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer.

Lagen bryter mot EU-rätten. Den ska ersätta faktisk skada som upphovsrättshavarna lider av privatkopieringen, men någon sådan skada finns alltså inte. Hårdvara, användarundersökningar och marknadsstatistik visar alla att privatkopiering i princip har upphört. Dessutom saknas system för återbetalning och medlen samlas in helt utan statlig kontroll eller medverkan. I sin nuvarande form skulle lagen underkännas av EU-domstolen.

Eftersom ersättningen baseras på minneskapacitet hos till exempel smarta mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer blir det en kraftig automatisk ökning av ersättningen i takt med att teknikutvecklingen gör att minneskapaciteten ökar helt utan koppling till omfattningen av privatkopieringen.

Vi har ett system som strider mot EU-rätten och som kan tvinga konsumenterna att betala flera hundra kronor för något de inte utnyttjar. Men riksdagen gör ingenting. Trots höga ambitioner att Sverige ska utnyttja digitaliseringens möjligheter behålls en lagstiftning från den analoga tiden.

I flera år har både regering och riksdag sagt att en översyn kan vara befogad, men hänvisat till pågående arbete inom EU. Detta upprepas vid årets behandling.

Riksdagens näringsutskott refererar till Regeringskansliet som uppger att frågan för närvarande bereds av kommissionen men att några förslag inte kan väntas under innevarande år. Det stämmer inte. Det senaste beskedet från kommissionen gavs 2015, och då att den kanske kommer behandla privatkopiering. Under förra året lade kommissionen fram en rad lagförslag om copyright och den digitala inre marknaden. Inte i något av dessa behandlas privatkopiering.

Kommissionen har under hand meddelat branschorganisationer att de inte aktivt arbetar med frågan. I synnerhet finns inga nya lagförslag.

Varifrån har Regeringskansliet fått uppgiften att kommissionen arbetar med frågan om privatkopieringsersättning? Vi misstänker att detta blivit ett slentrianmässigt och bekvämt svepskäl för att slippa att ta tag i frågan.

Verkligheten ser helt olika ut i Europas länder. I Tyskland är 70 procent av musikförsäljningen fortfarande fysiska CD-skivor. I flera stora länder i Europa som till exempel Polen, Portugal, Italien, Spanien använder mellan 15-25 procent av befolkningen ännu inte internet. I Sverige är 85-90 procent av musikförsäljningen idag digital, alltså genom tjänster där det inte går att privatkopiera. Synen på strömmade tjänster och privatkopiering präglas givetvis av en omfattande icke uppkopplad konsumtion.

Undersökningar visar att endast en liten andel av svenskarna privatkopierar. Samtidigt ökar tillgänglighet och marknaden för streaming-tjänster. Privatkopieringsavgifterna ter sig i ljuset av detta alltmer orimliga.

Flera EU-länder har också genomfört förändringar av privatkopieringsersättningen. Finland har till exempel helt avskaffat ett system liknande det svenska. Bedömningen i Finland var just att ökande streaming-tjänster gjorde systemet ohållbart. För att säkerställa framtida stöd till kultursektorn bestämde man sig istället för ett budgetfinansierat system. Sverige borde också göra denna nödvändiga förändring.

Riksdagen är skyldig inte minst den musikintresserade studenten och ensamstående mamman svaret varför de ska betala dubbelt för musik, film och tv-konsumtion, och varför de ska betala mer när de köper en ny smartphone med större minne.

Det finns fortfarande en möjlighet att ta initiativet i denna fråga när den behandlas i riksdagen. Istället för att fortsätta att hänvisa till EU-initiativ som troligen aldrig kommer.

Pär Nygårds, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen
Klas Elm, vd, ElektronikBranschen

Debattartikeln publicerades i SvD 2017-06-15