IT&Telekomföretagen kommenterar riksdagens beslut om datalagringsdirektivet

Igår beslutade riksdagen att regeringens förslag om hur Sverige ska genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv ska vila ett år. Direktivet gäller lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål.

Enligt grundlagen kan en minoritet som består av mer än 1/6 av de röstande ledamöterna driva igenom en ettårig bordläggning av ett förslag som gäller människors fri- och rättigheter. 62 ledamöter röstade för en bordläggning medan 281 ledamöter röstade för att anta förslaget. 6 ledamöter var frånvarande.

IT&Telekomföretagen har inte varit emot lagförslagets syfte att möjliggöra för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till trafikdata, men varit kritiska till att kostnaderna ska belasta branschen, att kraven på vad som ska lagras inte varit tydliga samt att införandetiden varit orealistiskt kort.

- Bordläggningen gör att branschen återigen hamnar i ett vänteläge. Om det skulle innebära att tidplanerna blir mer realistiska återstår att se. Men kritiken mot kostnaderna kvarstår, säger Nils Weidstam, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen inom Almega.

- IT&Telekomföretagen leder sedan någon månad en arbetsgrupp för att ta fram ett gränssnitt som ska användas vid utlämnande av trafikuppgifter till polisen. Deltagare i gruppen är alla större operatörer, PTS och Säkerhetspolisen. Hur detta arbete ska gå vidare får diskuteras med deltagarna den närmaste tiden, avslutar Nils Weidstam.

IT&Telekomföretagen har i en rapport uppskattat kostnaderna för införandet av datalagringsdirektivet till omkring 1 miljard svenska kronor. Propositionen har angivit att kostnaderna för anpassningar är i storleksordningen 200 MSEK samt att den årliga kostnaden är cirka 20 MSEK. Ta del av rapporten här