Mer kontroll på nätet är fel väg att gå

Replik på debattartikel: Företrädare för en rad organisationer skriver på Brännpunkt 1/12 att andra EU-länder har mer långtgående lagar än Sverige vad gäller operatörers ansvar för vad enskilda gör på internet. De som skrivit debattartikeln är ungefär desamma som krävde långtgående sanktionsåtgärder i regeringens branschsamtal om illegal fildelning 2008.

Deras påstående saknar i allt väsentligt grund. Men framförallt ger det en felaktig bild av hur EU:s medlemsstater likväl som EU-domstolen ser på ansvarsfördelningen på nätet.

Enligt vad vi erfar är det i princip enbart Frankrike inom EU som har lagar på plats vilka går ännu längre än ipred-direktivet. Den så kallade Hadopi-lagen, vilken medger att franska medborgare förvägras att delta på nätet om de gjort upprepade intrång i upphovsrätten har utsatts för mycket hård kritik. Med rätta.

Politikerna är passiva och internetoperatörerna ”maximalt obstruerande” skriver undertecknarna. Vad de föreslår är emellertid att enskilda näringsidkare, i vad de kallar ett ”eget branschinitiativ”, ska ta lagen i egna händer och agera utanför de ramar som våra folkvalda och våra domstolar har beslutat om.

Men vad de missar är att både våra folkvalda, domstolar och vi inom internetbranschen förstått vikten av och tar hänsyn till balans mellan olika rättigheter. Om upphovsrätten ska garanteras ett obegränsat skydd på nätet kommer andra rättigheter i kläm, däribland internetanvändares lagstadgade rätt till ett privatliv.

Den balansen är helt central för att skapa och vidmakthålla tillit till vår digitala kommunikation – vilken är en samhällskritisk funktion och grundläggande för allt från vardagsliv till tillväxt. Att bortse från behovet av balans i syftet att värna en specifik rättighet är enögt, på gränsen till ansvarslöst.

Att diskussionen efter över tio år inte kommit längre känns mest tragiskt. Alla, konsumenter, upphovsrättsinnehavare och distributörer, har så mycket att vinna på en anpassning till kulturkonsumtion över nätet. Tyvärr begränsas de möjligheterna av att vissa intressen hellre ser repressiva åtgärder än en fortsatt och gemensam satsning på nya affärsmodeller.

Vad vi alla bör fråga oss själva är om de nuvarande upphovsrättsliga modellerna verkligen fungerar i vårt digitala samhälle. Kan det vara så att konsumenterna har sett vad som är möjligt med digital kulturkonsumtion. Men att förutsättningarna för att ta fram nya, spännande tjänster som svarar mot detta kundbehov direkt motarbetas av nuvarande strukturer och praxis inom upphovsrätten?

I Storbritannien och på Irland har regeringarna insett det, och bett framstående akademiker ta fram förslag på hur immaterialrätten kan moderniseras för att bli funktionell i det digitala samhället.

Vår gemensamma åsikt är att Sverige måste göra samma resa. Annars kommer denna debatt att fortsätta i samma tonläge i tio år till. Till nytta för ingen.

Pär Nygårds, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen

Jesper Hedblom, marknadschef, Bredbandsbolaget

Stefan Trampus, chef Bredbandstjänster Sverige, TeliaSonera

Christer Kinch, chef Strategi och Public Affairs, Com Hem
 

Artikeln publicerad på svd.se/brannpunkt 2011-12-04

Relaterat material: Repliken publicerad på SvD Brännpunkt, söndagen den 4 december 2011.
"Mer kontroll på nätet är fel väg att gå"

Läs debattartikeln som repliken grundar sig på:
"Sverige är fortfarande piraternas paradis"