Näringslivet måste ta nästa steg för ökad jämställdhet

Jämställdhetsfrågan måste upp på ledningsnivå. Det är vi som måste ta ansvar för att något händer nu, ingen annan kommer göra det åt oss, skriver Jonas Persson, Microsoft och Anne-Marie Fransson IT&Telekomföretagen i Ny Teknik idag.

Att jämställdhet och mångfald i organisationer är bra för affärerna är det inte många som ifrågasätter 2015. Ändå är svenskt näringsliv i stort långt ifrån jämställt, och sämst ser det ut på chefsnivå. Den bransch vi verkar i lyfts ofta fram som särskilt dålig på att tillvarata kvinnors kompetens. It- och telekombranschen har svårt att attrahera och rekrytera kvinnor, och andelen kvinnor är låg både hos företag och på IT-utbildningar.

Utmaningarna när det gäller andelen kvinnor i branschen är två: Alltför få tjejer söker sig till it-relaterade utbildningar, och karriär- och utvecklingsmöjligheterna i stora delar av sektorn är fortfarande inte utformade så att de främjar kvinnor i lika hög grad som män.

Den 29 september gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram en ny IT- och digitaliseringsstrategi där programmering får en mer framstående roll. Det är ett steg i rätt riktning, men resultatet av detta kan vi skörda först om flera år. Därför finns här en öppning för näringslivet att ta ledartröjan i en högst angelägen fråga. Den om ökad jämställdhet.

Näringslivet måste genomföra insatser för att kvinnor som är yrkesaktiva i dag i högre utsträckning ska vilja, och välja att stanna inom it-branschen. Insatser som främjar jämställdhet, utvecklingsmöjligheter för kvinnor och som låter kvinnor ta ledande positioner inom it-branschen är avgörande för Sveriges framtid.

Vi har inte längre råd att passivt vänta och tro att en förändring kommer av sig själv. Redan år 2020 räknar EU-kommissionen med att det kommer att saknas närmare en miljon programmerare och utvecklare inom EU. I den svenska it- och telekomsektorn, inklusive verksamheter med högt it-innehåll utanför it- och telekombranschen, råder stor kompetensbrist: om inte kraftfulla åtgärder vidtas förväntas ett underskott på 60 000 personer redan år 2020. Denna brist kommer få stora konsekvenser för Sveriges och Europas konkurrenskraft och riskerar att lägga en våt filt över tillväxt och digitalisering av olika samhällsområden. Ska vi råda bot på detta krävs omedelbara åtgärder för att tillvarata all kompetens – vi har som bransch helt enkelt inte råd att gå miste om kvinnorna.

Enligt siffror från Boston Consulting Groups rapport ”Launching a new Digital Agenda” utgör internetekonomin 8,2 procent av BNP, vilket motsvarar cirka 318 miljarder kronor och är större än den svenska turismsektorn. Mer än 5 procent av Sveriges arbetskraft består av IT-specialister. Samtidigt visar IT- och Telekomföretagens statistik att andelen kvinnor i IT- och telekombranschen har sjunkit från ungefär 32 procent 2006 till 29 procent 2014. Det är dystra siffror för ett land med hög svansföring i jämställdhetsfrågor.

En del görs redan för att komma till rätta med problemet. Ett exempel på insatser med märkbar effekt är ledar- och förändringsprogrammet Womentor som sedan 2006 drivs av It- och Telekomföretagen i syfte att stödja företag som vill arbeta systematiskt med att öka andelen kvinnliga chefer. Genom att sätta upp och arbeta mot tydliga mål har en majoritet av de företag som deltagit hittills förbättrat sig avsevärt. På Microsoft har exempelvis andelen kvinnliga chefer i Sverige ökat från 19 procent 2005 till 37,5 procent 2014.

Trots denna positiva utveckling på företagsnivå, har inte mycket hänt på området om vi ser till branschen i stort. Insatserna och engagemanget måste öka.

När Womentor startade var andelen kvinnor på chefsposition i it- och telekombranschen 25 procent. Nästan tio år senare har andelen visserligen ökat, men bara till 28 procent. På vd-posterna i branschen utgör kvinnor inte mer än 14 procent. Och det ser faktiskt inte mycket bättre ut i näringslivet i stort: andelen kvinnor på chefsposition ökar mycket långsamt, de senaste tolv åren med 10 procentenheter, vilket innebär att drygt 35 procent av de svenska cheferna i dag är kvinnor.

Utvecklingstakten går alltså i bästa fall mycket långsamt, och står på andra håll mer eller mindre still. Det duger inte.

2016 höjs ribban för de företag som är med i Womentor, med ambitionen att andelen kvinnliga ledare i branschen ska överstiga 40 procent år 2025. Målet är en utmaning för företagen, men inte orimligt.

Vad utvärderingarna från bland annat Womentor visar är att det är de bolag som aktivt och på ledningsnivå arbetar för att uppnå en mer jämställd organisation som också når resultat. Det handlar om så enkla saker som att sätta tydliga mål, ha rätt verktyg för att arbeta mot dem, och inte ge sig förrän de är uppnådda. Det vill säga precis de faktorer som i stort är avgörande för att driva framgångsrika företag.

Sverige kan vara världens bästa land i att skapa förutsättningar för digitalisering och teknikutveckling som driver ekonomin framåt, skapar jobb, och ökar produktiviteten. Men för att göra det och hålla igång tillväxten måste Sverige investera i framtiden – och det innebär inte minst att investera i kvinnor, i skolan och i arbetslivet.

Nyckeln är att få upp jämställdhetsfrågan på ledningsnivå, och att prioritera den. Många företag, däribland Microsoft, kommer att anta utmaningen, och uppmanar andra företagsledare, oavsett branschtillhörighet, att göra detsamma. Det är vi som måste ta ansvar för att något händer nu, för det är ingen annan som kommer göra det åt oss.

Jonas Persson, VD Microsoft
Anne-Marie Fransson, Förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega

Debattartikeln publicerades i Ny Teknik den 4 november 2015.