Nätet - inte öppet för alla

Myndigheter och partier är i dag upptagna med att skapa strategier för att nå ut via sociala medier. I ivern att synas på nätet glömmer man bort de nära två miljoner svenskar som inte befinner sig där, skriver Danny Aerts, .SE, Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen och Ove Ivarsen, UsersAward på SvD.se

Var femte svensk över 16 år använder i dag inte internet, enligt från rapporten Svenskarna och Internet 2009. Det är med andra 1,7 miljoner svenskar som helt står utanför internet, ofta på grund av bristande digital kompetens. Är detta rimligt i ett land som brukar benämnas som en av de främsta IT-nationerna i världen? Regeringen har kommunicerat en strategi för att bygga ut bredband så att 90 procent av hushållen har 100 Mbit/s år 2020.

Men en strategi för att alla faktiskt ska kunna använda nätet saknas. Det är en demokratifråga. Hög hastighet hjälper inte den som saknar kunskap om hur man använder Internet.

Samhället förlorar på bristande internetkompetens. I alla yrken integreras hela tiden ny teknik, och när människor står utan kunskap om tekniken förlorar samhället i konkurrenskraft. En brittisk rapport (Champion for Digital Inclusion – The Economic Case for Digital Inclusion, October 2009) beräknar samhällsvinsterna av att få alla brittiska medborgare online till 22 miljarder pund. En enkel omräkning utifrån Sveriges folkmängd ger 36 miljarder kronor i vinst.

Att stå utanför nätet är framför allt ett problem för den enskilda individen. Datorvana är allt oftare, i många sammanhang, ett krav. Den som saknar nätkompetens har sämre chanser att få ett jobb. Privat drabbas man av bankernas iver att få kunderna att använda internetbanken. Alltfler företag och myndigheter hänvisar till sina webbplatser för viktig information.

Det är inte bara äldre, utan också grupper med låga inkomster och låg utbildning som inte använder nätet, vilket är särskilt bekymmersamt.

Frånvaron på internet förstärker ett redan existerande utanförskap. Dessa människor kan inte lämnas vind för våg när Internet nu griper in i alltfler delar av vardagen.

Under ledning av regeringens e-delegation bygger svenska myndigheter alltmer sina kontakter med medborgarna på nättjänster. I strategin sägs att ”e-förvaltning bidrar till att utveckla relationen mellan myndigheterna och det omgivande samhället på ett positivt sett. I en sådan utveckling ses medborgare och företagare inte bara som skattebetalare eller kunder utan som kompetenta medborgare”. Men detta arbete tycks pågå utan att man tänker på att alla medborgare ska ha kompetensen att använda myndigheternas e-tjänster.

Vi har en demokratisk skyldighet att se till att människor som står utanför internet får den kunskap de behöver för att använda nätet, och därmed får samma möjligheter till informationsinhämtning och användning av tjänster och verktyg som dagens nätanvändare redan har.

Tillsammans med andra EU-medlemsstater har Sverige i Riga-överenskommelsen från 2006, förbundit sig att arbeta aktivt för att minska de digitala klyftorna i samhället. Hittills har alltför lite gjorts. Det finns en anmärkningsvärd brist på konkreta åtgärder från de politiker som är ålagda att öka den digitala delaktigheten

Det behövs ett politiskt initiativ för en bred satsning på att öka den digitala delaktigheten. Olyckligt nog tas det inget helhetsgrepp i frågan. Det räcker med att titta i partiprogrammen och lyssna till riksdagsdebatten för att inse att detta i dag är en icke-fråga. Flertalet partier berör överhuvudtaget inte digital delaktighet i sina partiprogram. Det krävs samordnade och långsiktiga insatser inom flera politikområden, annars faller isolerade insatser platt till marken.

Bristen på kunskap är något som går att åtgärda. Några exempel:

• .SE startade 2009 projektet ”Internet för alla” för att i liten skala skaffa erfarenheter på området och fungera som inspirationskälla.

• På Östergötlands bibliotek ordnas Internetguidning för de personer som är ovana vid nätet.

• Tillsammans med Kista folkhögskola utbildas nysvenskar i Kista i Internetkunskap.

• Stockholms hotellhem utbildar hemlösa.

• Seniornet och Hjälpmedelsinstitutet driver försöksprojekt.

Dessa insatser bygger på initiativ från olika aktörer utan det övergripande ansvaret. Däremot saknas den politiska helhetssynen och de politiska initiativen. Myndigheter och partier är i dag upptagna med att skapa strategier för att nå ut via sociala medier. I ivern att synas på nätet glömmer man bort de nära två miljoner svenskar som inte befinner sig där. Vi efterfrågar debatten om den digitala delaktigheten för att samordnande och långsiktiga insatser ska bli verklighet och för att alla svenskar ska ha samma medborgerliga förutsättningar.

Danny Aerts
vd .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)

Anne-Marie Fransson
förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega

Ove Ivarsen
UsersAward (bildades på initiativ av LO och TCO 1998. Sedan 2003 är UsersAward en självständig organisation, ägd av LO, och med forsknings- och utvecklingsstöd från VINNOVA) 

Artikeln publicerades på SvD Brännpunkt 100316