Debatt: Så ska Stockholm få fler programmerare

Stockholm vill försvara sin position som en av världens smartaste städer. För att lyckas med det är tillgången till personer utbildade inom datavetenskap och digital produkt- och tjänsteutveckling avgörande. Staden har därför skapat en programmeringskommission som ska bidra till förändring, skriver IT&Telekomföretagens Fredrik von Essen tillsammans med politiker och företrädare för skola och näringsliv .

Den kunskapsintensiva tjänstesektorn växer allt fortare. De nordiska länderna ligger i framkant. Sverige har höga ambitioner och Stockholm är i dag start-up-scenens huvudstad i Europa och en nod för många framgångsrika IT-företag.

I den svenska huvudstaden har programmerare blivit det vanligaste yrket och efterfrågan på skickliga talanger inom detta område är stor. Denna snabba utveckling ställer helt nya krav på utbildningssystemet i sin helhet – från förskola, via grundskola och gymnasium till högskolor och universitet.

Stockholm har bestämt sig för att försvara sin position som en av världens smartaste städer. För att lyckas med detta är tillgången till personer utbildade inom datavetenskap och digital produkt- och tjänsteutveckling avgörande faktorer.

Staden har därför skapat en programmeringskommission som under en tvåårsperiod ska ta fram ett antal förslag och rekommendationer. Målet är att genom Stockholms stads skolor öka både den generella digitala kompetensen och den mer specifika kompetensen inom programmering, som gör att vi får ännu fler utbildade programmerare såväl som andra experter inom digital produkt- och tjänsteutveckling.

Och oavsett vilket yrke eleverna i slutänden väljer är vår ambition att de alla ska utveckla förståelse och färdigheter som är viktiga i en alltmer digitaliserad värld.

Vi som ingår i programmeringskommissionen tar oss an uppdraget med entusiasm och delar viljan att bidra till verklig förändring. Genom våra olika kontaktnät och erfarenheter ska vi sammanställa och analysera såväl nationell och internationell forskning, som framsynta initiativ och etablerade arbetsmetoder kring programmering och datalogiskt tänkande i skolan.

Vårt mål är att, i samverkan med bland andra Skolverket, löpande bidra med kunskaper och idéer som utvecklar undervisningen och förbättrar alla elevers lärande och måluppfyllelse.

Vårt arbete kommer att utgå från tre huvudsakliga områden:

1. Jämlika livschanser 

Vi vill att skolan ska vara kompensatorisk och att tillgången till digitala verktyg i förskola och skola ska bidra till en uppväxt som präglas av lust att lära och utvecklas. Genom att förstå programmering och hur digitala produkter och tjänster fungerar, skapas en möjlighet att förstå världen och ta vara på fler av de chanser som livet bjuder.

2. Morgondagens arbetsmarknad 

Vi ser en värld där grundläggande kunskaper i programmering och digitalt skapande är en förutsättning för att kunna ta del av viktiga samhällsfunktioner och tjänster. Framtidens arbetsmarknad kommer i stor utsträckning innehålla krav på färdigheter kännetecknande för datologiskt tänkande och kreativitet.

3.  Programmering och digitalt skapande som stöd för lärande

Digitaliseringen är en stor möjlighet till stöd i undervisning och lärande. Engagerade pedagoger, appar, tekniska hjälpmedel och datorer hjälper redan i dag våra barn att utveckla sitt lärande. Som skolhuvudman måste man vara snabbfotad och samtidigt låta utvecklingen ske på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I dagens Sverige använder mer än två tredjedelar av alla tvååringar nätet regelbundet. Den kunskapsresa som våra barn och barnbarn kommer att få uppleva under sin livstid kan vi inte ens föreställa oss, än mindre helt råda över. Det vi däremot kan bestämma oss för är att alla barn och ungdomar ska ges lika goda chanser att hänga med i utvecklingen, så att vårt samhälle inte glider isär utan håller samman.

I den värld vi lever behövs det positiva förebilder, som visar hur frihet, fred och demokrati går hand i hand med ekonomisk och teknisk utveckling. Vi går nu från ord till handling och inbjuder alla, som vill att Stockholm ska tillhöra de ledande kunskapsstäderna i världen, att bidra till det spännande arbete som ligger framför oss. 

Olle Burell, skolborgarråd (S) Stockholms stad

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare

Karl Alfredsson, utvecklingschef Lin Education

Cecilia Brinck, oppositionsborgarråd (M) Stockholms stad

Emelie Dahlström, generalsekreterare Kodcentrum

Fredrik von Essen, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen

Fredrik Heintz, docent Linköpings universitet

Ann Hellenius, IT-direktör Stockholms stad

Lena Lindblad Petersen, rektor Sjöstadsskolan

Martin Lorentzon, ordförande och grundare Spotify

Linda Mannila, forskare och utbildare, Åbo Akademi, Finland

Tony Mufic, utbildningsdirektör Stockholms stad

Karin Nygårds, lärare Stockholms stad och sakkunnig UR

Johan Törnroth, ordförande Lärarförbundet Stockholm

Patrick Vestberg, rektor Stockholm Science and Innovation School

Milena Vilcinskaite, elev Stockholm Science and Innovation School

Dag Wolters, generalsekreterare Hello World! Ideell Förening

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle 2016-06-14