SKL mörkar tidigare öppna upphandlingar

Den slutenhet som kännetecknar upphandlingar värda fyra miljarder genomförda i SKL Kommentus Inköpscentrals regi är ett principiellt problem. Tidigare var de transparenta, nu är de slutna. Men öppenhet måste gälla vem som än upphandlar, då det gynnar konkurrensen, stärker rättsäkerheten och motverkar korruption, skriver fem upphandlingsexperter.

Sveriges förvaltning har ett särdrag som vi kan vara stolta över, vår öppenhet. Det manifesteras bland annat i att anbudsgivare och allmänhet kan ta del av inkomna anbud såväl som övrigt material efter avslutade upphandlingar. Det här sågs länge som en självklarhet, så är inte längre fallet.

1 januari 2011 startades SKL Kommentus Inköpscentral AB som ett dotterbolag åt SKL Kommentus AB, som i sin tur ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Inköpscentralens huvuduppgift är bland annat att samordna upphandlingar för kommuner och landsting. Enligt deras hemsida medverkar de nu i cirka 60 upphandlingar per år och upphandlar för drygt fyra miljarder kronor. Ett betydande tillskott i upphandlingsvärlden. Tyvärr har en del negativa bieffekter med tiden blivit uppenbara.

En av dessa är att man tagit ett policybeslut om att inte lämna ut inkomna anbud efter slutförda upphandlingar. Genom ett kryphål i lagen har man också fått en dom på att man inte omfattas av offentlighetsprincipen och därför kan välja själva hur man vill göra. Problemet är bara att det här inte handlar om juridik utan om den öppenhet som är en av grundstenarna i vår syn på den offentliga affären. En öppenhet som gynnar konkurrensen, stärker rättsäkerheten och motverkar korruption. Då allt fler upphandlingar genomförs av inköpscentralen, istället för de enskilda upphandlande myndigheterna, innebär det att de handlingar som var offentliga i går inte är det i dag.

Långsiktigt goda affärsrelationer bygger på förtroende och öppenhet men den väg man slagit in på signalerar istället slutenhet och misstro. I sina upphandlingsrapporter är man visserligen utförliga men det kan aldrig ersätta den insyn företagen och allmänheten får genom att kunna ta del av originalanbuden. Det hela ter sig väldigt motsägelsefullt om man betänker att SKL säger sig ha fyra särskilda kännetecken: initiativ, trovärdighet, öppenhet och arbetsglädje och sin verksamhetsidé beskriver man som En fråga om demokrati.

Inköpscentralen försvarar sig med att man undanhåller anbuden på grund av att de upphandlande myndigheterna vill ha det så. Trots detta är det i dag svårt att hitta några företrädare för upphandlande myndigheter som ställer sig bakom det här beslutet.

Inköpscentralen har helt missat den principiellt viktiga delen i den här diskussionen, frågan är om man inte kan eller vill förstå. Samma öppenhet ska gälla antingen det är enskilda upphandlande myndigheter som upphandlar eller en inköpscentral.

Vi undrar nu hur SKL:s styrelse ställer sig i denna för trovärdigheten så viktiga fråga. För det här är En fråga om demokrati.

Therese Klaar, upphandlingschef Ekerö kommun
Niklas Fyhr, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen inom Almega
Johan Almesjö, förbundsdirektör, Kommunalförbundet Inköp Gävleborg
Birgitta Laurent, expert på upphandlings- och konkurrensfrågor Svenskt Näringsliv
Ulrica Dyrke, upphandlingsexpert, Företagarna

Artikeln publicerades i sin helhet på Dagens Samhälles webbplats 2014-04-22, öppnas i nytt fönster.