IT&Telekomföretagen om blockeringsdomen - frågor och svar

Nyligen slog den nyinrättade Patent- och marknadsöverdomstolen fast att en internetleverantör, Bredbandsbolaget, genom tekniska blockeringsåtgärder ska hindra sina kunders tillgång till sajter (The Pirate Bay och Swefilmer) som bryter mot upphovsrätten på internet. Blockeringsdomen får verkningar för alla internetleverantörer. IT&Telekomföretagen som branschorganisation är kritisk till domen som radikalt ändrar rättsläget för svenska internetoperatörer och lämnar många frågor obesvarade.

Särskilt allvarligt är det att Patent- och marknadsdomstolen genom domen tvingar internetleverantörerna att kringgå sin budbärarneutralitet, vilken säger att aktörer som exempelvis Postnord enbart tillhandahåller en tjänst och inte kan hållas ansvariga för innehållet. Enligt domstolen kan en internetleverantör som erbjuder kunder tillgång till internet nu ha ett sorts medverkansansvar för eventuell brottslighet som begås på internet, och därför åläggas att blockera sina kunders tillgång till platser eller sidor på internet där brott kan tänkas förekomma.

Vilka brister ser IT&Telekomföretagen med blockeringsdomen?

Vi menar att domen brister på dessa tre huvudsakliga punkter:

  1. Privata aktörer kan tvingas avgöra vad som ska blockeras på internet: Det enda sättet att undvika att privata aktörer nu avgör vad som ska blockeras på internet är att internetoperatörer av princip hänvisar alla blockeringskrav till domstol. Detta är i sin tur förknippat med potentiellt stora rättegångskostnader, vilket skulle kunna vara särskilt problematiskt för mindre operatörer.
  2. Vem ser till att domäner inte blockeras felaktigt? I domstolen görs ingen bedömning av de domännamn som påstås leda till de sajter som domstolen anser ska blockeras. Risken att domäner blir felaktigt blockerade är uppenbar.
  3. Vem hanterar felaktigt blockerade domäner? Det är ännu oklart vilken instans som tar emot frågor och klagomål gällande felaktigt blockerade domäner, men kan komma att vara rättighetshavarnas organisation Rättighetsalliansen.

Vem ska bestämma vilket sajter och tjänster som ska vara tillgängliga för internetanvändare och vilka som ska blockeras?

Inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att inga sajter eller domäner blockeras utan att en bedömning först görs av domstol. 

Internetoperatörer ska inte behöva göra egna bedömningar av innehållet på internetsidor som någon rättighetshavare påstår bryter mot upphovsrätten. Sannolikt kommer många operatörer bestrida eventuella blockeringskrav från rättighetshavare och därigenom överlåta till en domstol att göra bedömningen.

En ytterligare problematik med detta är den rent ekonomiska: även om samtliga operatörer är emot tvingande blockering kommer inte alla ha råd att bestrida varje begäran om blockering, i synnerhet då det finns en prejudicerande dom.

Är det troligt att de svenska internetoperatörerna ingår en frivillig uppgörelse där alla gemensamt blockerar sidor på nätet efter slutlig dom mot en av operatörerna (som i Danmark)?

Nej. Så som förutsättningarna ser ut i Sverige skulle konsekvensen av en sådan överenskommelse bli att privata aktörer tvingas göra bedömningar av om innehåll på internet är lagligt eller inte – och så vill vi inte ha det här.

Vad anser IT&Telekomföretagen behövs för att öka rättssäkerheten när det gäller blockering av sajter och tjänster på internet?

Även om rättsläget på ett sätt kan sägas vara tydligare efter domen är frågetecknen kring konsekvenserna av domen och hur de ska hanteras många. Vi menar att det snarast måste till stånd en lagstiftning som skapar tydlighet kring detta.

Är det inte bra att intrång i upphovsrätten motverkas – även på internet?

IT&Telekomföretagen är eniga om att intrång i upphovsrätten på internet är ett problem som ska adresseras. Inte minst därför att illegala sajter och tjänster direkt konkurrerar med de legala tjänster som våra medlemmar, däribland internetleverantörerna, utvecklar och erbjuder.

Däremot har vi en syn på hur problemet ska lösas, som starkt avviker mot vissa rättighetshavares. Vi menar att blockering angriper symptomen, snarare än orsakerna till problemen. Effekten av blockering är ytterst tveksam och baksidorna många, inte minst är risken för en rättsosäker begränsning av internetanvändares informationsfrihet stor.

Vi menar att det bästa sättet att skydda rättighetshavarnas intressen på internet istället är att utveckla bra, legala tjänster baserade på kunders efterfrågan och betalningsvilja – vilket erfarenheterna av musikbranschen, som länge hade stora problem med illegal fildelning, har visat fungerar.